Sedan coronapandemins utbrott har Folkhälsomyndigheten ständigt framhållit att barn ”inte driver smittan”. Under vecka 47–50 stod grundskolan likväl för den ojämförligt största andelen coronautbrott. Vecka 50 hade andelen gått upp till 45 procent av alla utbrott i hela landet.
Ändå menar statsepidemiologen Anders Tegnell att skolan i stort sett är en fredad zon. Tidigare hävdade Folkhälsomyndigheten att barn inte blir sjuka eller smittar, samtidigt som man sa att barn inte bör hälsa på far- eller morföräldrar. I april menade Anders Tegnell att skolpersonal inte behöver oroa sig eftersom ”man smittas framför allt i hemmet med sina allra närmsta som man umgås väldigt nära med hela dagarna, och inte i andra delar av samhället”. Att många som arbetar i skola och förskola träffar barnen på jobbet mer än sina egna barn verkar inte ha någon betydelse. Kontentan blir att barn smittar – men av någon anledning inte på förskolan eller i skolan. Förskolan och skolan ska hållas öppna till varje pris, även om personalen får betala med sin hälsa.
En ny studie visar att under våren smittades grundskollärarna av covid-19 i dubbelt så hög utsträckning som gymnasielärarna, vilket visar att smittspridningen ökar när undervisningen sker på plats. Stora smitthärdar, som skolan, blir särskilt farliga eftersom de inte går att isolera. Smitta sprider sig lätt från en miljö till en annan. Barn och ungdomar bor med andra och kan inte självisolera, och de har i allmänhet ett större socialt umgänge. Som Coronakommissionens ordförande Mats Melin betonade när han presenterade kommissionens delrapport i november var det högst sannolikt den allmänna smittspridningen i samhället som var den viktigaste orsaken till smittspridningen på äldreboendena.
Att regeringen och Folkhälsomyndigheten envisas med att hålla skolor och förskolor öppna handlar inte om någon omsorg om barnen, utan om att deras föräldrar ska kunna fortsätta jobba. Annars kommer kapitalisterna inte att kunna göra några profiter.
Smittsäker undervisning?
Utbildningsminister Anna Ekström har gång på gång upprepat att undervisningen ska bedrivas på ett smittsäkert sätt. Folkhälsomyndigheten och regeringen har lämnat det till varje enskild huvudman att fundera ut hur det ska gå till. Deras rekommendationer innefattar lösningar som att lärare ska vädra klassrummen mellan lektionerna och undvika trängsel. Men tanken att det skulle vara möjligt att upprätthålla social distansering till barn är befängd. Och i svenska skolor rådde redan innan pandemin en situation med alltför stora klasser, alltför små lokaler och alltför lite personal. Revolution har pratat med en barnskötare som berättar:
– Vi är alltid snoriga på förskolan och extremt utsatta. Vi jobbar tätt, vi jobbar med barn och kan inte hålla avstånd till barnen, alltså avstånd till ett gråtandes barn som slagit sig, små barn som behöver matas, hjälp att gå eller få en ny blöja eller nya kläder, eller bara en svår överlämning från en förälders famn. Det finns ingen chans till att hålla avstånd.
Det är värt att komma ihåg att Sverige har en gammal lärarkår där många närmar sig pensionsåldern. Risken är inte bara att lärare smittas utan också att smittan sprids vidare till lärares familjer.
I augusti var Folkhälsomyndighetens rekommendation att barn kan återgå till skolan sju dagar efter insjuknande – även om de fortfarande har symtom. Först den 3 december beslutade man att barn med familjemedlemmar som har bekräftad covid-19 ska hållas hemma, vilket givetvis var alldeles för sent.
I fråga om gymnasieskolorna har regeringen i skrivande stund nyss beslutat att man ska börja bedriva viss undervisning på plats. Utbildningsminister Anna Ekström hänvisar till att smittspridningen är olika i olika delar av landet, vilket gör att olika regioner har olika behov. Problemet är bara att man fortfarande inte vidtagit några åtgärder för att göra skolorna mer smittsäkra. Att genomföra mer undervisning på plats i det läget är ett recept för att öka smittspridningen. Det finns heller inget stöd för detta hos lärarna, som enligt Lärarnas Riksförbunds mätningar hellre fortsatt med distansundervisningen.
Hög belastning och ökad oro
Sedan corona slog till för snart ett år sedan, har situationen i både skolan och förskolan blivit helt ohållbar. Det vittnar många arga lärare och förskollärare om i grupper som Lärarupproret och Förskoleupproret på Facebook.
I en undersökning av Lärarförbundet från november vittnade 78 procent av lärarna om att deras arbetsbelastning de senaste två veckorna varit hög eller extremt hög. Det är också vanligt att lärare fått utökade arbetsuppgifter, som att täcka upp för kollegor, och arbeta med andra arbetsuppgifter och elever än man brukar. Hela 80 procent av förskollärarna svarade att de tvingas täcka upp för kollegor mer än vanligt, vilket också lärare vittnar om är ett stort problem. På grund av besparingar är det inte heller ovanligt att skol- och förskolepersonal inte längre bara förväntas utföra det pedagogiska arbete man är anställd för att göra, utan plötsligt agera rörmokare, vaktmästare, städare med mera, vilket ökar arbetsbelastningen ytterligare.
– Det känns som att det enda jag gör är att klä av barnen, byta blöjor och klä på igen, packa ur väskorna och packa ner igen när barnen ska hem. Det finns ingen tid till att vara med barnen eller göra ett gott pedagogiskt arbete, det som vi egentligen är till för. I stället ska man tvätta leksaker regelbundet och tvätta överdrag och utöver det, hinna med alla dokumentationer som aldrig egentligen blir klara innan nästa uppgift läggs på, berättar den barnskötare Revolution talat med.
Många skolor har tagit tillfället i akt att sluta plocka in vikarier. Detta var ett vanligt sätt att spara pengar redan innan pandemin. Nu menar man att det är för att minska smittspridningen, vilket blir något av ett skämt när smittorisken redan är skyhög och skolpersonalen konstant tvingas ställa upp för varandra om en kollega blir sjuk.
Stress har länge varit ett utbrett problem för skol- och förskolepersonal. Detta har bara förvärrats av covid-19. Varannan lärare känner idag en oro över att själva bli sjukskrivna på grund av stress, och sju av tio känner sig oroliga för att någon av deras kollegor ska bli det. ”Man går omkring med en inre oro att bli smittad eller vara smittbärare, man sover dåligt, kollegor bryter ihop, är supertrötta och flera pratar om att de ska söka sig till ett annat jobb” berättar barnskötaren Revolution pratat med.
Nödvändiga krisåtgärder
Lärarförbundet har lagt fram följande krav gentemot huvudman och regering.
- Staten måste skjuta till extra resurser så att varje kommun har tillräckliga resurser för att kunna göra alla de anpassningar som krävs för att lärare på ett säkert sätt ska kunna utöva sitt yrke under pandemin.
- Arbetsgivaren måste säkerställa att det finns tillräckligt med personal så att inte alla extra arbetsuppgifter som pandemin medför landar i lärarnas knän. Detta gäller t.ex. krav på extra städrutiner och särskilda matrutiner.
- Arbetsgivaren måste ta sitt arbetsmiljöansvar och se till att arbetsbelastningen hålls på en rimlig nivå och sätta in resurser för att motverka den ohälsosamma arbetsbelastningen som i nuläget finns på många förskolor och skolor.
- Lärare ska bara ansvara för en undervisningsform åt gången, det vill säga antingen när- eller distansundervisning. Två undervisningsformer ska inte äga rum parallellt.
- Antalet utvecklingssamtal och formen för dem ska helt få avgöras av lärarna själva.
Detta är krav som många lärare kan ställa sig bakom. Till kravlistan skulle Revolution vilja tillägga:
- Ett förbud mot vikariestopp.
- Vid skolstängning ska kompensatoriska åtgärder införas för att stötta drabbade elever, som ska erbjudas skollunch och säker tillgång till internetuppkoppling. Elever som bor trångbott ska erbjudas lämpliga lokaler för att få studiero.
- Stängda gymnasieskolor ska inte öppnas förrän skyddsombud eller andra representanter för lärare och elever bedömer att det är säkert.
- För att begränsa smittspridningen ska undervisning inte ske i större grupper än åtta.
- För att möjliggöra uppdelning av klasser och barngrupper liksom möjligheten att upprätthålla social distansering måste nödvändiga lokaler rekvireras.
- All skolpersonal ska omedelbart erbjudas fast anställning med en bra lön. Detsamma gäller arbetslösa lärare. För den som vill ska snabbutbildningar anordnas.
Detta är krav facken och arbetarrörelsen skulle behöva ta strid för, som svar på den omedelbara krisen. Men under en period av nedskärningar och kapitalistisk kris kommer det inte räcka att be om detta, utan det kommer att krävas kamp såväl nu, som när pandemin är över.
Men som barnskötaren Revolution talat med tillägger:
– Mitt i allt kaoset finns det så mycket glädje också. Det är det bästa jag vet. Så man fortsätter ändå framåt, man hittar lösningar men med en växande ilska såklart. Och här pratar jag inte bara om min egen arbetssituation utan överallt växer ilskan.
Det här är en ilska som kommer att behövas. Situationen i förskolan och skolan kommer inte bli bättre av sig själv. När coronapandemin är över kommer nedskärningarna inte att sluta. Då kommer kapitalisterna och politikerna att försöka få arbetarklassen att betala för den ekonomiska krisen. Det måste vi ta strid emot.