Efter år av dödsfall, misskötsel och svinn har Northvolt nu ansökt om den största konkursen i svensk industrihistoria. Tusentals arbetare varslas, många kommer att tvingas lämna landet. Men tidigare VD:n Peter Carlsson kammade hem 200 miljoner på att sälja aktier i tid.
Under onsdagen ansökte företaget om konkurs, vilket drabbar nästan 5000 anställda i Skellefteå, Västerås och Stockholm. Det innefattar också alla delar av företaget: Northvolt AB, Northvolt Ett AB, Northvolt Systems AB, Northvolt Revolt AB samt Northvolt Labs.
Det har varit en lång saga om inkompetens där allt gått fel för det som politiker och kapitalister lyfte som den gröna omställningens helgon.
På ledningens CV står en spektakulär förmåga att dra in investeringar – över hundra miljarder kronor, varav en stor del från stat och pensionsfonder – och en spektakulär oförmåga att omsätta dem i faktisk produktion. Arbetsförhållandena har varit fruktansvärda, och med all sannolikhet orsakat flera ouppklarade dödsfall.
Genom de olika skandalerna har de som drabbats, i varje skede, varit arbetarna på fabriken och skattebetalarna som fått stå för de ekonomiska riskerna. För de tusentals som kommit till Sverige i hopp om arbete är nu allting osäkert.
– Allt är just nu väldigt oklart, berättar en av de anställda som RKP pratat med.
– Produktionen är fortfarande igång men konkursförvaltaren har förklarat för oss att alla anställda kommer att börja få sina avskedsbrev nästa vecka, och att månadslönen efter denna är den sista.
Konkursförvaltarens jobb är att sälja företaget så snabbt som möjligt. Arbetarna blir behandlade som vilken maskindel som helst, som en annan arbetare tydligt uttryckte det.
– De anställda fick höra av förvaltaren över helgen att deras närvaro var nödvändig för att företaget skulle säljas. Han antydde i princip att arbetarna ska säljas tillsammans med företaget.
De lever i ovisshet om framtiden.
– Vi har också helt lämnats i mörkret angående avskedsbreven. Konkursförvaltaren sa att vi skulle få veta mer på måndag men vi har inte hört ett dyft – samtidigt kan man se i systemet att den 14 april står som uppsägningsdag.
Många arbetare kommer nu att tvingas flytta till en annan stad eller fastna i arbetslöshet. Johnson, som kommer från Nigeria, är en av de personer som drabbats.
– Min karriär, mitt liv – allt har vänts upp och ned, säger han till Svenska Dagbladet.
Ett par, Michael och Mercy, sålde allt de ägde i Nederländerna och flyttade till Sverige för att Michael skulle jobba i fabriken.
– Hur ska vi överleva? Utan inkomst har vi ingen mat, berättar Mercy för SVT.
Tanvir, som kommer från Bangladesh, beskriver för Dagens Arbete hur han nu måste åka tillbaka inom tre månader.
– Jag packar mina väskor nu och säljer förhoppningsvis bilen i dag. Har redan börjat sälja av mina möbler. Jag är rädd, jag har bara tre månader på mig, så jag vet inte hur det ska gå. Jag måste åka, jag har ingen annanstans att ta vägen.
Det är verkligheten för många efter den här konkursen. Över 1000 av de 5000 anställda på Northvolt kommer från länder som inte är med i EU. Det innebär att de bara har 90 dagar på sig att hitta ett nytt jobb med en lön på minst 28 480 kronor. Det kommer att vara oerhört svårt att hitta, och många kommer att tvingas flytta hem eller bli deporterade.
Politikerna skyddar kapitalisterna
Politikerna som är ansvariga för att ha öst ett miljardregn på kapitalisterna kommer nu ut i sorg och häpnad. Energiministern Ebba Busch menar att det är ett “otroligt tufft besked”. Hon borde torka tårarna, med tanke på att det enda kriteriet för att kapitalisterna skulle få tillgång till över 80 miljarder kronor (!) i offentliga medel var att visa dessa politiker en stilren PowerPoint med många stora och fina ord gällande den gröna omställningens möjligheter.
Northvolts tidigare VD, Peter Carlsson, som tjänat över 200 miljoner kronor genom att bekvämt nog sälja sina aktier före konkursen, ville inte visa sig sämre.
– Jag är väldigt ledsen, det gör ont i hela kroppen, snyftade han på en presskonferens.
Tårarna är imponerande, men tråkigt nog delar de inte ut priser till skådespelande kapitalister på Oscarsgalan. Charaden tog slut när han fick frågan om hur han kände sig efter att ha tjänat 200 miljoner på en sån katastrof. Likt en 8-åring kontrade han med att det var en ”otroligt dum fråga” och stormade ut ur rummet.
Northvolts kollaps är inte bara en katastrof för arbetarna på fabriken, utan för hela Skellefteå och Norrland. Och dess svallvågor kommer att kännas längre än så: för arbetarna hos underleverantörer, för arbetarna som ska täcka upp för hålen i statens kassaböcker, för pensionärer vars pengar gått upp i rök, och många andra därtill.
Ett kapitalistiskt bedrägeri
För att inte tillgångarna ska förlora allt värde, vill kapitalisterna helst hitta en ny ägare till företaget som helhet.
Scania har stora ordrar, har lånat ut pengar till Northvolt och fått verksamheten i Västerås i pant – och har dessutom redan köpt en Northvolt-fabrik i Polen. Men hittills har de inte visat något intresse. Det talas även om kinesiska investerare, men det bygger för det första på att svenska staten vill släppa in kinesiskt kapital i en så viktig verksamhet – och för det andra på att de överhuvudtaget anser fabrikerna användbara, vilket är oklart.
Verklighetsfrånvända politiker som SD-ledamoten Tobias Andersson, har för sin del kommit med en originell idé: gör om fabriken till ett fängelse! För vår del kan vi vara beredd att stödja det, på villkoret att det blir de ansvariga politikerna och kapitalisterna som vi fängslar. Om de får bra betalt, är det inte omöjligt att en del av fabrikens arbetare kan tänka sig att agera vakter.
Verkligheten är denna: oavsett om en ny ägare hittas eller inte, kommer miljarder kronor och tusentals jobb att eldas upp. En eventuell ägare kommer inte bara att kunna fixa produktionen och därefter dansa på rosor. I bilindustrin råder det överproduktion, och på elbilsområdet har de europeiska kapitalisterna investerat på tok för lite, på tok för sent, för att kunna komma ikapp Kina.
En central spelare i Northvolt har varit finansmannen Harald Mix genom investeringsbolaget Vargas Holdings. Förra året kraschade deras företag Polarium efter att ha skapat en likadan bubbla, tagit in enorma investeringar bland annat från pensionsjätten Alecta – medan de själva sprang iväg med vinsten.
Ett annat av deras “gröna” prestigeprojekt är Stegra (tidigare H2 Green Steel). De har tagit in 75 miljarder kronor i investeringar (med hjälp av stat, pensionsfonder, med mera) och är enormt viktigt för den lilla staden Boden. Men de har inte ens lyckats starta produktionen – den har skjutits upp till 2026. Fler katastrofer är med andra ord på väg.
Som i varje bubbla finns det bedragare i centrum, vars inkompetens här dessutom lett till flera arbetares död. Och bakom bedragarna finns en hel stab av kapitalister, politiker, kommundirektörer och andra höga tjänstemän, som delar ansvaret. Att följa deras presskonferenser är som att följa en likvaka, där mördarna samlats runt offret för att sörja.
Den här sagan är ett praktexempel på vad det innebär när ägandet av produktionen är i händerna på ett fåtal miljardärer. För dem är det inte avgörande om vi löser klimatkrisen, om arbetare får jobb, om pensionärer får en pension de kan leva på – det avgörande är att de ska kamma hem en så stor vinst som möjligt.
Det är dessa parasiter som har makten i vårt samhälle. Det är hög tid att störta dem.