Mordet på ännu en svart, obeväpnad man, som bad för sitt liv medan han kvävdes till döds av polisen, har startat en enorm rörelse i USA som spridit sig långt utanför landets gränser. Nu har rörelsen lett till demonstrationer i Sveriges tre största städer, med 8000 deltagare i Stockholm, 2000 i Malmö och en demonstration i Göteborg planerad till på söndag.
I onsdags deltog Revolution på protesten i Stockholm som trots pandemin drog omkring 8000 deltagare. Redan en timme innan demonstrationen skulle börja befann sig tusentals personer på Sergels torg. Stämningen var radikal, nästan elektrisk. De flesta som anslöt till demonstrationen var unga – och många demonstrerade säkert för första gången. Munskydd och handskar delades ut. Slagord som ”Black Lives Matter”, ”No Justice – No Peace”, ”Krossa rasismen” och ”Fuck SD” ekade över folkhavet. Från Sergels torg rörde sig demonstrationen ut på stan, där de applåderades från sidorna och bilar tutade uppmuntrande.
När demonstrationen var över gick polisen till angrepp mot demonstranter som var på väg att ta tunnelbanan från T-centralen. De attackerade obeväpnade tonåringar med pepparsprej och batonger och slängde ner en femtonåring i ett stengolv, vilket resulterade i att hon fick en hjärnskakning och flera frakturer. Två demonstranter vittnade till SVT om hur polisen pepparsprejat deras kompisar som stod på knä. Videor har spridits på sociala medier som visar hur polisen, med upplyfta nackskydd för att dölja id-numret på hjälmen, jagar dussintals flyende ungdomar med batonger.
Vi har full förståelse för att vissa vårdarbetare ifrågasätter hur klokt det är att demonstrera mitt under en pandemi. Samtidigt måste vi säga att det finns långt allvarligare problem än att en grupp främst unga människor samlas i ett par timmar för att protestera mot rasism. Många hade munskydd, handsprit eller till och med handskar och gjorde sitt bästa för att hålla avstånd, vilket också varit en uppmaning i Facebookeventen innan. De har alltså gjort sitt bästa för att minska smittorisken, till skillnad från exempelvis vissa arbetsgivare i hemtjänsten och på sjukhus som hotat arbetare med avsked om de bär munskydd.
Vi har därför ingen som helst förståelse för den massiva smutskastning av protesterna som pågått i medierna och från de politiker som bär ansvaret för högerpolitiken.
Vi marxister har många gånger ställt frågan om klokheten i att hålla igång produktion som inte är samhällsnödvändig. Varför håller Volvo Cars i Göteborg, med 6600 anställda, igång fabriken varje dag? Behöver vi verkligen akut fler bilar just nu? Borde inte de anställda få gå hem med full lön? Hur många miljarder till behöver Volvos aktieägare tjäna?
Många liknande, verkliga riskfaktorer håller öppet dag ut och dag in utan att det leder till nämnvärd kritik, som överfulla shoppingcenter, barer och restauranger. Det säger sig självt att de indragna turer som lett till överfulla bussar, spårvagnar och tunnelbanor och arbetsplatser utan fullgod skyddsutrustning ger tusen gånger större risk för smittspridning än enskilda demonstrationer.
Moderaten Kristoffer Tamsons skrev i ett svavelosande inlägg på Facebook att demonstrationen i Stockholm var ”idiotisk”, ”ansvarslös” och krävde att polisen skulle ha ”markerat” både ”tydligare och tidigare”. På ren svenska krävde han att polisen ska vara ännu våldsammare.
I själva verket är det Tamsons och andra hycklande högerpolitiker som har ansvaret för det stora antalet dödsfall i Stockholm. Skulden för de över 4600 döda för corona ligger hos regeringen, högern och det kapitalistiska system de försvarar. Det är de som genomfört de privatiseringar och nedskärningar som orsakat kaos i både sjukvården och äldrevården långt innan corona. Det är de som genomfört en politik som redan innan pandemin tvingat välfärden att gå på knäna, och som tre månader in i en kris de visste var på ingång fortfarande inte lyckats lösa frågan om adekvat skyddsutrustning till vården.
Det är Tamsons polare i Stockholmsmoderaterna som blivit rika på upphandlingen av Nya Karolinska sjukhuset. Tiotals miljarder försvann den gången från sjukvårdens kassa till en handfull rika parasiter från den härskande klassen.
De som ska ha skulden för de många dödsfallen är de politiker som försämrat anställningstryggheten och på alla sätt garanterat att en situation uppstått där var fjärde i äldrevården i Stockholm är tillfälligt anställd. På det sättet har äldre tvingats träffa många fler än nödvändigt – vilket vi vet är en bidragande faktor till de höga dödstalen.
I samma Facebookinlägg försökte Tamsons påskina att han också är mot rasism. Detta är skrattretande från en person som frivilligt är medlem i ett parti vars partiledare Ulf Kristersson häromdagen sa att det är ”trams” att inte samarbeta med Sverigedemokraterna. Ett parti som ropar på ”hårdare tag” som svar på alla problem, och vars riksdagsledamöter motionerar om att sätta in militär i förorterna. Arbetarklassens berättigade vrede och frustration ska bemötas med våld, våld och mera våld – i synnerhet om de kommer från vissa utpekade förorter! Det är den verkliga innebörden av deras ihåliga prat om ”lag och ordning”.
Både Folkhälsomyndigheten och vår S-märkta inrikesminister Damberg har ondgjort sig över demonstrationen som ”oansvarig” och ”olaglig”. Man kan ställa frågan till Folkhälsomyndigheten – som talar å regeringens vägnar – när de nu i flera veckor blåst faran över med påståenden om att vi snart uppnått flockimmunitet i Stockholm: Vilket ansvar har de om folk inte tar deras rekommendationer på allvar?
Rasism handlar inte bara om risken att utsättas för polisvåld, vilket inte minst kristdemokraternas Ebba Busch-Thor gjorde väldigt tydligt när hon påstod att den höga dödligheten i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta berodde på ”kulturella skillnader” och analfabetism. Detta försök att utmåla arbetarklassen från storstädernas förorter som en grupp aningslösa idioter avslöjar i själva verket bara uttalandets avsändare.
Det krävs bara en femårings begåvning för att inse att det i storstädernas förorter bor många hårt arbetande människor – undersköterskor, städare och busschaufförer – som genom sitt arbete bär stora delar av samhället på sina axlar. Men dessa arbetare har yrken där man inte kan ”jobba hemifrån”, bostadsbristen leder till trångboddhet, och fattigdom ökar risken att bli sjuk. Att smittspridningen blivit så stor är bara ännu ett brutalt uttryck för det svenska klassamhället. Undra på att många av de som deltagit i protesterna kommer från just dessa områden.
Även här i Sverige trakasserar polisen rutinmässigt ungdomar från förorten som har ”fel” utseende eller hudfärg. Och även här kommer polisen undan med det. Endast en bråkdel av anmälningar som görs mot poliser leder till åtal. Och som Dokument inifrån visat kan poliser som mördat oftast komma undan med att hävda att de befunnit sig i en nödvärnssituation.
Poliser har vittnat i media om vilken rasistisk jargong som råder inom poliskåren. Ett exempel var en polis som sagt i cafeterian att man borde ”stoppa alla afghaner i ett plan och flyga över Afghanistan och öppna luckan”. Ingen av kollegorna reagerade. 2009 avslöjades det att Skånepolisen använde fiktiva namn som ”Neger Niggersson” och ”Oskar Neger” i sin interna utbildning.
I Sverige liksom i USA är rasismen ett gift som den härskande klassen på alla sätt försöker använda sig av för att splittra arbetarklassen. Protesterna i Sverige går därför mycket längre än att bara solidarisera sig med USA. Den handlar om rasismen även här på hemmaplan. Dambergs uttalande om demonstranternas oansvarighet är höjden av cynism. Samtidigt som regeringen gör ytterst lite för att rädda liv, genomför de just nu en allt mer rasistisk politik. De har nyligen tillsatt en utredning för att göra det lättare att utvisa de som begått brott. Och en kommitté på uppdrag av regeringen har lagt fram förslag för att skärpa migrationspolitiken, som att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel, möjlighet att använda elektronisk fotboja på de som ska utvisas och att personer med asylavslag inte får göra ny ansökan förrän om tio år. Regeringen och högerns budskap är: låt oss i lugnan ro genomföra politik som kommer förstöra livet för arbetare – men våga inte protestera emot den!
Rörelsen i USA har enat människor oavsett hudfärg som protesterat mot den rasism som man ser som en gemensam fiende, även om den drabbar svarta hårdast. Rörelsen har inspirerat förtryckta över hela världen – till att börja med Kanada och Europa – att ena sig och kämpa tillbaka. Rasismen måste bekämpas med all kraft, om vi ska kunna kämpa mot den lilla minoritet kapitalister som berikar sig på vår bekostnad. Vi vägrar bråka om smulor från de härskandes bord – vi kräver hela bageriet! Revolution deltar därför helhjärtat i protesterna – precis som andra gör vi det dock med munskydd, fysisk distans och ansvar.
Till vårdarbetare säger vi: ”Protesterna är ett nödvändigt ont. Men vi måste kämpa mot det system som gjort att pandemin tillåts få så förödande konsekvenser. För att bekämpa coronaviruset behövs mer resurser till vård, omsorg och skyddsutrustning – inte förbud mot demonstrationer.” Till politikerna säger vi: ”Oss lurar ni inte, och försök inte skylla ifrån er. Det är era nedskärningar och privatiseringar som bär ansvaret för de höga dödstalen.” Till kapitalisterna säger vi: ”Ert system är dödsdömt. Vi ser igenom era rasistiska lögner, och vi kommer att fortsätta avslöja förtrycket och utsugningen. Arbetarklassen bär hela samhället på sina axlar, medan ni rika inte är någonting annat än parasiter och roffare. USA visar bara början på arbetarklassens och ungdomens revolutionära potential. Vi kommer att lära oss av den här rörelsen, och förr eller senare ta nästa steg. På samma sätt som ni skräms av rörelsen fyller den oss med hopp. Er tid är snart ute. Socialismen kommer att segra.”