Under helgen som gick hölls Revolutions årliga studiehelg där 95 entusiastiska revolutionärer samlades för att delta i de livliga diskussionerna. “Jag tror jag har lärt mig mer på de här två dagarna än jag har sammanlagt den senaste månaden”, menade deltagaren Joseph Stameus efteråt. “Jag blev enormt inspirerad.”
Vi har kommit in i en ny historisk period, präglad av kris och revolution. I denna turbulenta tid är det nödvändigt att studera marxismen, som är en vägledning till kamp och handling. Därför organiserade Revolution en studiehelg online som drog 95 deltagare den 13-14 juni.
Först på dagordningen stod krisen som utlösts av pandemin och arbetarnas och ungdomens upprorsliknande kamp i USA. Live från London inledde Niklas Albin Svensson från Internationella Marxistiska Tendensen en diskussion på temat ”Vart är världen på väg? Kapitalismens kris: från Covid-19 till Black Lives Matter”. Han beskrev de upprorsliknande metoder som blivit resultatet, i ett land som inte varit närmare en revolutionär situation på flera årtionden:
”Demonstranterna brände inte bara ner en av polisstationerna, utan har också börjat organisera självförsvarskommittér och patruller i sina grannskap. Enligt Washington Post har den stöd från 74 procent av den amerikanska befolkningen – och trots Trumps pustande och frustande tvingas den härskande klassen nu till eftergifter.”
Många deltog i den livliga diskussionen. Valdar Malmsten, som arbetar på ett sjukhus i Stockholm, påpekade att coronakrisen samtidigt radikaliserar breda grupper inom arbetarklassen även i Sverige:
”Sjukvårdarbetarnas situation är slående lik i alla länder världen över. De har gjort stora nedskärningar på både vinstdrivande och offentliga sjukhus som har lett till svår brist på personal och sjukvårdsplatser. De pumpar ut miljarder till storföretagen – men vill inte betala för att lösa bristen på skyddsutrustning.”
För de klasskämpar som vill förbereda de kommande utbrotten av klasskamp är det avgörande att lära av historien. Revolutions redaktör Ylva Vinberg inledde nästa pass, som handlade om den spanska revolutionen på 1930-talet:
”Under sex år kom arbetarna och bönderna att kämpa för att omvandla samhället i grunden. Mot dem stod borgarklassen, jordägarna och imperialisterna som gjorde allt för att krossa den kampen. Deras historia har förvrängts och dolts. Det är vår uppgift som revolutionärer att hedra deras kamp genom att berätta deras historia – den verkliga historien om den spanska revolutionen.”
Trotskij förklarade att de spanska massornas offervilja skulle räckt till att genomföra den ryska revolutionen tio gånger om. Men misstag och till och med öppet förräderi från arbetarrörelsens ledare ledde i slutändan till att de blodigt krossades. ”I mer än 30 år fick arbetarklassen och bönderna betala med Francos terror för att de vågat göra uppror”, förklarade Ylva Vinberg.
Uppemot 200 000 människor blev avrättade av Francoregimen och lika många svalt ihjäl under bara de första fyra åren. ”För varje år efter 1962 ökade antalet strejkdagar och förlorade arbetstimmar. Olagliga underjordiska fackföreningar och kommittéer växte fram för att organisera kampen”, förklarade Elsa Rohlén under diskussionen. Detta beredde vägen för en ny revolution under 1970-talet, som man kan läsa mer om i Alan Woods The Great Betrayal.
Den metod som vi använder för att undersöka hur klasskamp och revolutioner utvecklas kallas den dialektiska materialismen, vilket var temat för söndagens första diskussion. Fredrik Albin Svensson inledde diskussionen, och i ett inlägg under diskussionen betonade Zara Henriksson nödvändigheten av att studera filosofi:
”För att kunna kämpa tillbaka som en klass måste vi förstå kapitalismen och systemets logik. Vi måste förstå klasskampen, styrkeförhållandena mellan klasserna, hur arbetarklassens medvetande utvecklas. Därför måste vi lära oss den marxistiska metoden, den dialektiska materialismen.”
Diskussionen om marxistisk filosofi följdes direkt av ett pass om den koloniala revolutionen, som Alexandra Bryngelsson inledde. I denna väldiga rörelse befriade sig miljoner människor från imperialismens förtryck, men den direkta kontrollen har ersatts av ekonomisk dominans och utsugning. Kamrater hade så mycket att ta upp och många frågor att ställa, att denna precis som alla helgens andra diskussioner fick tidsbegränsas.
Vi står inför stora klasstrider, och allt fler drar nu slutsatsen att vi måste göra oss av med detta döende system, vilket blev tydligt under helgens insamling som slog alla tidigare rekord – som nu går oavkortat till Internationella Marxistiska Tendensens snabbt expanderande arbete för att bygga marxismens styrkor på världsskala.
Intresset för marxismens idéer växer internationellt, och Sverige är inget undantag. Många har redan uttryckt intresse för att organisera sig och gå med i kampen för socialism. De svenska marxisterna gick stärkta ur helgen med en förnyad och stärkt övertygelse om behovet av en socialistisk revolution i vår livstid.