Panamaläckan är den största någonsin, och visar i 11,8 miljoner dokument ett omfattande nätverk på 200 000 brevlådeföretag upprättade på Panama. Syftet med brevlådeföretagen har varit sådant som skatteflykt till pengatvätt och bedrägeri. Allt har skett i hemlighet med hjälp av målvakter (som sätter sitt namn på företaget) och organiserats av advokatbyrån Mossack Fonseca. Brevlådeföretagens ägare är allt ifrån rika kapitalister och maffiabossar till sportstjärnor, statschefer och toppolitiker.
På något sätt känns det för många ändå bara som en axelryckning, för de flesta kände nog redan på sig ungefär hur de rika håller på. Men det är en sak att bara veta på ett ungefär, och en annan sak att ha handfasta och konkreta bevis. Bevis kan inte förnekas.
Bevis går också att knyta till enskilda individer, som till exempel Islands premiärminister som nu tvingats avgå. Det gäller även företag som de svenska storbankerna. Nordea förekommer 10.000 gånger i dokumenten, men även Handelsbanken, SEB och Swedbank figurerar på hundratals platser i dokumenten. Skandalens omfattning är ännu okänd. Detta är bara toppen på ett isberg.
Efter detta hade man kunnat hoppas på en rejäl upprensning bland de parasiter som styr det här landet. Allt som har kommit är en utredning från Finansinspektionen, och bekymrade miner från bankernas företrädare. Som vanligt skyller de på sin egen personal som gjort fel, att ”det strider mot vår policy” och det ena och det andra med det tredje.
Om ett par månader eller veckor är det tillbaka till business as usual. Några av de mest komprometterade får en liten näsknäpp, men det är också allt. Kanske tvingas de arrestera en eller ett par stycken för syns skull.
Vi kräver att de ska öppna sina böcker, alla böcker, så att vi kan granska dem. Och vi kräver att det utreds inte bara av Skatteverket, denna myndighet som ju i åratal fullständigt misslyckats med att knipa åt de här hajarna. Det krävs oberoende utredningar organiserade av arbetarrepresentanter, till att börja med fackföreningarna, och som arbetar med full insyn och hjälp av experter. Detta är det enda sättet att garantera att alla oegentligheter uppdagas.
Låt oss också komma ihåg ytterligare en liten detalj. Den förra högerregeringen gjorde stort rabalder kring det påstådda ”överutnyttjandet” av olika socialförsäkringssystem inför valet 2006. De målade upp en bild där staten gick på knäna, eftersom arbetslösa var lata bidragsfuskare och svårt sjuka människor var rena simulanter.
De skärpte upp alla möjliga regler, sänkte a-kassans ersättning och försvårade för människor att få det stöd de behövde. Uppemot 90 000 sjuka och förtidspensionerade blev av med sina ersättningar och utförsäkrades. De införde till och med en ny brottsbenämning: ”bidragsbrott”.
Här ser vi hur viktigt det är med ”moral” när det gäller arbetarklassen! De som drabbades var inte några yrkeskriminella typer, det kunde väl vara hänt, utan vanliga hederliga människor som hade all rätt i världen till hjälp och stöd. Och pengarna de sparat är dessutom småpotatis, om de ens sparat några alls med tanke på kontrollapparatens kostnader.
Men poängen är att detta bara var ett sätt att rikta fokus bort från de stora skurkarna, så att de i lugn och ro kunde komma undan med sitt jättefusk.
Enligt Skatteverkets försiktiga uppskattningar förlorar staten 130 miljarder varje år på skattefusk. Till detta måste vi lägga alla de ofantliga rikedomar som den härskande klassen i år och decennier har tillskansat sig genom att suga ut vårt arbete.
Det är arbetare som tar upp malmen ur gruvorna, sätter ihop alla lastbilar, bemannar alla ICA-kassor och kör alla transporter. Och de flesta arbetare kan vittna om hur stressen ute på arbetsplatserna ökat i takt med hetsen och osäkerheten, allt för att skapa fetare vinster ned i fickan på herrar kapitalisterna. Volvo producerar dubbelt så många lastbilar som för tio år sedan på samma antal nedlagda arbetstimmar. Men det är inte lönerna som har fördubblats!
De pengar som de kramar fram ur arbetarklassens slit smusslar kapitalisterna sedan undan, utan att ens ha skam nog att betala skatt för dem. För att motivera nedskärningar i välfärden säger de sedan till oss att vi inte har råd. Man tar sig för pannan.
Var finns de arbetarpolitiker som avslöjar detta skamlösa rofferi? Det är enkelt att konstatera att det finns pengar, hur mycket som helst, men att de är i fel händer. Revolution påpekar gärna att två personer, H&M:s och Ikeas ägare, Stefan Persson och Ingvar Kamprad äger mer än vad halva Sveriges befolkning gör tillsammans. Igen: Två personer. Äger mer än halva befolkningen. Tillsammans.
Och klyftorna fortsätter bara att öka. Faktiskt snabbare här i Sverige än i något annat OECD-land.
Det finns bara ett hinder till att vi idag, med hypermodern och genomautomatiserad industriproduktion, inte skulle kunna upprätthålla minst samma välfärd som vi hade för 25 år sedan. Och mycket mer därtill. Det hindret är kapitalismen. För i kapitalismen används inte teknologin rationellt för att tillgodose mänskliga behov.
Därför måste vi ta över bankerna och storföretagen, de viktigaste delarna av ekonomin, och driva dem under arbetarnas demokratiska kontroll. En plan för produktionen måste upprättas, som innefattar hela samhället, och som syftar till att använda samhällets resurser för att höja alla människors levnadsstandard.
Detta kräver att arbetarklassen genomför en revolution och sopar undan det här systemet en gång för alla. Då lägger vi grunden för ett rättvist samhälle, ett högre slags samhälle: socialismen. Marxister kämpar för att detta ska bli verklighet. Fler och fler ansluter sig i Sverige och internationellt. Kom med i kampen du med!