Lenin skrev Vad bör göras? 1901–1902 som ett led i kampen för att bygga ett revolutionärt parti på fasta teoretiska grunder. I den tidiga ryska marxismen uppstod en skiljelinje mellan två strömningar: en revolutionär riktning som utgick från arbetarklassen och kopplade kampen mot tsarismen till perspektivet på arbetarmakt, och en reformistisk riktning som i praktiken förespråkade klassamarbete och underordning under liberalerna. Denna konflikt låg bakom striden mellan marxister och de så kallade ekonomisterna och återkom i olika former genom hela den ryska revolutionära rörelsens historia.
Den centrala idén i Vad bör göras? är behovet av att utbilda professionella revolutionärer och bygga ett parti som kan föra arbetarklassens kamp från enskilda dagskrav till en kamp mot hela bourgeoisin och dess stat. Lenin betonade att revolutionärer måste fungera som ”folkets tribuner”, som kan förena arbetarnas dagliga kamp med kampen mot alla former av förtryck. Genom agitation, propaganda och teori kan de mest avancerade skikten i arbetarklassen vinnas över, vilket i sin tur gör det möjligt att vinna majoriteten av proletariatet och andra förtryckta lager i samhället.
Samtidigt innehåller boken vissa överdrifter. I polemik mot ekonomisterna hävdade Lenin, hämtat från Kautsky, att socialistiskt medvetande måste föras in i arbetarklassen ”utifrån”. Senare erkände han själv att han hade överdrivit för att korrigera motsatta fel. Trots detta förblir Vad bör göras? en klassisk text om det revolutionära partiets roll och betydelse. Faktum är att Krupskaja, Lenins hustru och medarbetare, uppmanade alla som ville vara leninister i handling och inte bara i ord att studera den.
1. Dogmatism och ”kritikfrihet”
- Kan du komma på några exempel på arbetarism idag?
- På vilket sätt är det skadligt för uppbygget av en marxistisk tendens att anpassa sig till den reformistiska miljön inom arbetarrörelsen?
- Lenins argument mot ”kritikfrihet” kritiseras ofta av reformister och akademiker för att påstås lägga grunden för totalitarism. Hur skulle du bemöta denna kritik?
- På vilket sätt förvränger Rabotjeje Delo Marx uttalande att ”Varje steg av en verklig rörelse är viktigare, än ett dussin program.”?
- Hur kan vi bäst bekämpa opportunistiska tendenser inom vår rörelse?
2. Massornas spontanitet och socialdemokratins medvetenhet
- Vad är förhållandet mellan arbetarklassen och det revolutionära ledarskapet?
- Kan du ge ett exempel på när massornas spontanitet gått utöver fackligt medvetande?
- Varför skulle det vara en dålig idé att inte ingripa i arbetarnas kamp och helt lämna det åt de spontana elementen?
- Varför är dialektisk materialism – den marxistiska metoden – ett avgörande vapen mot borgerlig ideologi?
3. Tradeunionistisk politik och socialdemokratisk politik
- Iskra, Lenins tidning vid denna tid, anklagades för att sätta ”dogmens revolutionering högre än livets revolutionering”. Är detta en rättvis bedömning av Lenins argument och slutsatser?
- Vad är skillnaden mellan en propagandist och en agitator? Måste en revolutionär vara båda?
- Varför är uppfattningen att ”den ekonomiska kampen är det mest användbara medlet för att dra massan in i den politiska rörelsen” både reaktionär och skadlig?
- Vilka likheter och skillnader finns mellan ekonomisterna och terroristerna?
- Utesluter Lenins påstående att revolutionärer bör vara ”folktribuner” arbete inom fackföreningarna?
4. Ekonomisternas amatörmässighet och revolutionärernas organisation
- Idag är det populärt bland reformister att förneka det väsentliga i Lenins ståndpunkt genom att framställa det som att det endast gällde under tsarismens förhållanden i Ryssland. Är byggandet av ett bolsjevikiskt parti ett uttryck för rysk exceptionalism?
- Hur bemöter Vladimir Lenin de fördomar mot studenter som vissa av hans kritiker ger uttryck för? Hur kan studenter från välbärgade miljöer övervinna sin klassbakgrund?
- Hur definierar Lenin en ”yrkesrevolutionär”?
- Är betoningen på strikt sekretess en fas som vi kan förvänta oss i den kommande klasskampen i Sverige?
- Vilken betydelse har centralisering för marxister?
5. ”Planen” för en allrysk politisk tidning
- På vilket sätt försvagar organisationer som avstår från centraliserad propaganda sin förmåga att bekämpa borgarklassen?
- Varför har vi fortfarande en tidning när vi har en hemsida?
- Lenin citerar Pisarev, som skrev om disharmonin mellan dröm och verklighet. På vilket sätt saknade rörelsen vid den tiden den typ av drömmar som Lenin själv var ”skyldig” till?
- Vad menar Lenin när han beskriver tidningen som en kollektiv organisatör?
- Utesluter en nationell tidning lokal agitation? Är detta Lenins argument, eller är det ett missförstånd?