Instuderingsfrågor: Familjens, privategendomens och statens ursprung

Efter Karl Marx död 1883 tog Friedrich Engels på sig den enorma uppgiften att färdigställa andra och tredje delen av Kapitalet utifrån Marx manuskript. Under arbetet fann han Marx anteckningar om den amerikanske antropologen Lewis Henry Morgans Ancient Society. Med stöd i dessa anteckningar, Morgans forskning och egna studier skrev Engels Familjens, privategendomens och statens ursprung – ett mästerverk i historisk materialism och ett av marxismens viktigaste verk.

Här bemöter Engels sin tids mest banbrytande antropologi och blottlägger den materiella grunden för kvinnoförtrycket och statens uppkomst. De är inte eviga företeelser, utan historiska produkter som växte fram med klassamhället – och som försvinner med privategendomens avskaffande. Som han själv skriver:

”Samhället, som nyorganiserar produktionen på grundval av fri och lika association mellan producenterna, placerar hela statsmaskineriet på den plats, där det då kommer att höra hemma, i forntidsmuseet, vid sidan av spinnrocken och bronsyxan.”

Engels slutsatser har inspirerat generationer av marxister. Lenin kallade boken ”ett av den moderna socialismens centrala verk”. Idag är den fortfarande oumbärlig för alla som vill förstå – och förändra – världen.

Förord och kapitel 1: Förhistoriska kulturstadier

  • Vilka aspekter av Ancient Society lovordar Engels?
  • Varför blev Morgans verk en sådan inspirationskälla för honom?
  • Vad är enligt den materialistiska historieuppfattningen ”det i sista hand bestämmande momentet i historien”? Varför är det så?
  • Detta ”bestämmande momentet” har en ”dubbel natur” – vilka är de två viktigaste aspekterna?
  • I kapitalismen, där det mänskliga arbetet är högt utvecklat, är det egendomsförhållandena som dominerar samhället. När tekniken befinner sig på en lägre utvecklingsnivå, som hos nomadiska jägar- och samlarsamhällen, vad dominerar då samhället?
  • Vilka är de tre ”huvudepokerna” i det mänskliga samhället? Vilka är deras kännetecken?

Kapitel 2: Familjen

  • Beskriv de viktigaste kännetecknen för familjens fyra stadier. Hur lade varje äktenskapsform grunden för nästa? Vilka var de viktigaste framstegen som varje stadium innebar?
  • Fram till utvecklingen av den monogama familjen fortsatte kvinnor att hållas i hög aktning. Varför behöll kvinnor fortfarande en hög grad av respekt och auktoritet i det primitiva samhället och i hushållet, även i parningsfamiljen?
  • Varför föregår modersrätt fadersrätt (patrilinjär härstamning) enligt Engels?
  • Engels säger att med framväxten av parningsfamiljen hade det naturliga urvalet ”fullgjort sitt verk”. Vad menar han med detta?
  • I barbariets tidigare stadier var slaveriet av ringa betydelse. I stället dödades krigsfångar eller så upptogs de i stammen. Varför?
  • Förklara effekterna av privategendomens framväxt på förhållandet mellan män, kvinnor och gensen; samt mellan män och kvinnor inom hushållet.
  • Om den monogama familjen i huvudsak förslavade kvinnor, varför kallade Marx och Engels den progressiv?

Kapitel 3: Den irokesiska gensen

  • Vad är en gens? Hur hänger gens, klan, fratri, stam och förbund samman?
  • Varför var det ursprungligen förbjudet att gifta sig inom den egna gensen?
  • Hur löste medlemmarna i en gens tvister eller förde krig utan en stat?
  • Vad var grunden för den relativa sociala jämlikheten inom en gens?
  • Varför var gensen ”vigd till undergång”, enligt Engels?

Kapitel 4 och 5: Den grekiska gensen och den atenska statens uppkomst

  • Vilka är de grundläggande dragen för de samhällsordningar som behandlas? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan den irokesiska, grekiska och romerska ordningen?
  • I vilken utsträckning är det korrekt att tala om kungamakt under gentilordningen?
    • Hur uppstod privategendom i det atenska samhället?
  • Varför var gentilförfattningen ”absolut oförenlig med penninghushållning”?
    • Vilken inverkan hade ”penningen och ockret” på det atenska samhället?
  • Vad är staten, och hur illustreras detta konkret i dessa kapitel?

Kapitel 6: Gens och stat i Rom

  • Varför betonar Engels att kvinnor enligt den ursprungliga romerska gentilförfattningen gifte sig utanför gensen?
  • Varför valde romarna inledningsvis en senat, och vad hindrade detta från att bli en fullt utvecklad stat?
  • Vilka var motsättningarna i det romerska samhället som så småningom ledde till gentilförfattningens fall?
  • Hur förhåller sig detta till den atenska statens framväxt? Vilka likheter och skillnader finns?
  • Hur etablerade sig den romerska staten som en självständig offentlig makt? Var den verkligen självständig?

Kapitel 7 och 8: Gensen hos kelter och tyskar, samt statsbildningen hos tyskarna

  • Vilka likheter och skillnader fanns mellan den tyska gensen och dess irokesiska, grekiska och romerska motsvarigheter?
  • Varför framhåller Engels den relativa respekten för kvinnor inom den tyska gensen?
  • Vilka effekter hade kontakten med romarna på denna organisation?
  • Är det fortfarande korrekt att beskriva den tyska gensen som en stam- eller gentilordning, trots att många germanska samhällen hade furstar (eller föreståndare) och arvegods?
  • Varför var herravälde över underkuvade folk oförenligt med gentilordningen?
  • Hur förvandlades fältherrens funktion till kungamakt?
  • Hur lade denna period grunden för feodalismen?
  • Varför ansåg Engels att livegenskapen var en form som reser sig högt över slaveriet?
  • Varför är det så att ”endast barbarer [är] i stånd att föryngra en värld som lider under döende civilisation”?

Kapitel 9: Barbari och civilisation

  • Vilka är de viktigaste kännetecknen för gentilordningen? Vad är dess ekonomiska betingelser?
  • Vilken inverkan hade jordbruket på familjen och samhället i stort?
  • Hur övergår utbytet från att vara en gemensam angelägenhet under ledning av gentilföreståndaren till att bli en individuell angelägenhet?
  • Hur och varför uppstår pengar?
  • Varför uppstod slaveriet?
  • Vad är staten? Hur uppstod den? Vilken roll spelar den i samhället?
  • Vilken roll spelar klasskampen i historien?
  • Vad menar Engels när han skriver att ”tillfälligheten är bara den ena polen i ett sammanhang, vars andra pol heter nödvändigheten”? Hur hjälper detta oss att förstå historien och samhället idag?

Niki Brodin Larsson

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,331FansGilla
3,407FöljareFölj
3,566FöljareFölj
2,331FöljareFölj
942PrenumeranterPrenumerera

Senaste artiklarna