Medan studenter och arbetare riskerar sina liv i kampen mot den brutala regimen i Bangladesh, oroar sig andra över de svenska klädföretagens vinster.
– Handel, export, tullar, logistik – allt sådant har påverkats av protesterna, så även för svenska företag, sade Sveriges ambassadör i Bangladesh, Alexandra Berg von Linde, i en intervju i P1. H&M stämde in i oron.
“Vi är oroade över utvecklingen och våldsamheterna”, skrev Marcus Hagström från bolagets pressavdelning till TT.
H&M har 1090 underleverantörer i Bangladesh, som är deras största produktionsland efter Kina. Nu har protesterna och regimens våldsamma svar på dem tvingat underleverantörerna att hålla fabrikerna stängda.
H&M är inte det enda svenska företaget som är verksamt i landet. Var sjätte plagg som köps i Sverige är tillverkat i Bangladesh. Enligt Berg von Linde har ungefär 50 svenska företag verksamhet i landet – framför allt mode- och textilföretag, däribland Kappahl.
En smutsig industri
Bangladesh är världens största klädtillverkare efter Kina. Textilföretagen där har bland de lägsta lönerna i världen. Svenska företag har inte varit sena att dra fördelar av det. H&M är i själva verket världens största köpare av kläder från Bangladesh. De har köpt kläder från underleverantörer i landet sedan 1982.
Därmed har de också utan tvekan band till den regim som nu slagit ner på demonstrationer med brutalt våld. Bara senast i maj förra året träffade H&M:s dåvarande VD Helena Helmersson den nu avsatte premiärministern Sheikh Hasina för att diskutera landets textilindustri.
Utöver de låga lönerna, är arbetsmiljön och säkerheten inom textilindustrin minst sagt urusel. 2013 inträffade en av världens värsta arbetsplatsolyckor på textilfabriken Rana Plaza, då den åtta våningar höga byggnaden kollapsade. Sprickor hade hittats dagen innan, men arbetare hade tagit sig till jobbet ändå eftersom de hotats med att få sparken om de vägrade komma in. Över tusen arbetare dog och över 2500 skadades.
En av dem som överlevde var trettonåriga Shirin Akhter, som då hade arbetat i två år i fabriken. Hon var en av många barnarbetare anställda inom Bangladesh textilindustri. Enligt en rapport av The Overseas Development Institute (ODI) från 2016, lade en tredjedel av barnen i huvudstaden Dhakas slumområden mer än 60 timmar i veckan på arbete i textilindustrin.
H&M var inte ett av de företag som köpte kläder från Rana Plaza, men bara tre år tidigare inträffade en arbetsplatsolycka hos en av H&M:s underleverantörer. Då dog 21 arbetare och 50 skadades efter att en brand brutit ut på Garib and Garib Sweater factory, som hade H&M som en av sina största kunder. Ingen av de 21 arbetare som arbetade på sjunde våningen kunde ta sig ut och dog allihopa.
H&M uttalar sig gärna och ofta om hur mycket de bryr sig om arbetsmiljön, hållbar utveckling, kvinnors arbetsvillkor med mera.
“Det är dags att göra mode bättre för både människor och planeten”, kan man läsa på H&M:s hemsida, där de beskriver hur de “rensar upp” för att göra sin produktion bra för miljön.
Men en granskning från organisationen Changing Markets Foundation visade att 96 procent av H&M:s miljöpåståenden var ogrundade eller vilseledande. En annan undersökning visade att den dyrare ”conscious choice”-kollektionen, i flera fall var mindre hållbar än det ordinarie sortimentet.
Aftonbladets reportage från 2022 visade också hur flera av deras underleverantörers fabriker släppte ut förorenat vatten i floder, som färgades gröna eller svarta av klädfabrikernas kemikalier.
Pavel Hossain Khan, direktör för en av H&M:s underleverantörer, berättade i ett av Aftonbladets reportage att H&M var kända för två saker: att de beställer gigantiska volymer och att de pressar priserna hårdare än alla andra.
– H&M älskar att prata om miljö. Men i slutänden handlar allt om pengar, sade Khan.
Strejkande arbetare får sparken
2019 gick tusentals textilarbetare i Bangladesh ut i en åtta dagar lång strejk, för bättre arbetsvillkor och högre löner. Polisen svarade med tårgas, vattenkanoner och gummikulor. Efter att strejken avslutats sparkades 7000 arbetare som deltagit i strejken från sina jobb.
H&M svarade med att lägga skulden för våldet på de strejkande arbetarna.
“Även om vi har full förståelse och helt och hållet sympatiserar med textilarbetarnas frustration, kan vi inte uppmuntra vandalism och våld som metod för att lösa konflikten. Vi uppmuntrar till en fredlig lösning på konflikten för alla parter i alla situationer och ser oss som en part som kan möjliggöra det.”
Tre av de företagen som sparkat arbetare var underleverantörer till H&M. H&M:s svar var att de “noggrant följde situationen” och skulle se till “så att dokument och överenskommelser som skrivits under erkändes och godkändes av alla parter.”
Detta är den svenska imperialismens verkliga ansikte. Det är inte bara den ökade vapenexporten eller den svenska militärens deltagande i militära operationer i länder som Mali och Afghanistan. Det är också de svenska företagens brutala utsugning av arbetare i fattigare länder.
Medan studenter i Bangladesh kämpar mot en förtryckande regim, medan textilarbetarna kämpat om och om igen mot klädföretagens usla löner och arbetsvillkor, tuffar H&M på. De förorenar floder, gör enorma profiter på slavliknande arbetsvillkor och låga löner och de gör innehållslösa uttalanden när arbetare dör i deras fabriker.
Sheikh Hasina må ha försvunnit från scenen. Men så länge det är en pro-kapitalistisk regim som styr Bangladesh kommer företag som H&M fortsätta göra miljardvinster på utsugningen av arbetarna i landet.
Både svenska arbetare och arbetare i Bangladesh borde ta kamp mot företag som H&M. Inte bara för bättre löner och arbetsvillkor, utan slutligen också för att nationalisera dem, utan kompensation till ägarna, och ställa dem under arbetarkontroll. H&M:s föroreningar, massproduktion av kläder med usel kvalitet och utsugning av arbetare måste få ett slut.