Den 4 maj hade oligarkerna i Santa Cruz förberett sig för ett stort firande. De ville utmana Evo Morales regering genom att på egen hand utlysa en folkomröstning om ökad självständighet för Santa Cruz. På ytan var ”folkomröstningen” en framgång för högern, 85 % röstade ja och 15 % röstade nej. Santa Cruz är Bolivias ekonomiska centrum, förhoppningen är att en framgång här skulle leda till fler folkomröstningar i de delstater som högern kontrollerar.
Men bakom röstsiffrorna döljer sig en annan verklighet:
- 40% bojkottade folkomröstningen, som inte erkändes av landets valmyndighet
- I flera valdistrikt utanför städerna brändes vallokaler ner av människor som var emot folkomröstningen
- På landet var det många som inte röstade alls
- I den andra största staden i delstaten, Montero, så avstod 60 % av befolkningen och 12 % röstade nej
- I den fattigaste förorten ”Plan 3000” med 200 000 invånare så var det våldsamma konflikter mellan fattiga arbetare och det beväpnade fascistiska gänget Union Juvenil Crucenista. 25 skadade och en dödad.
- Omfattande valfusk
- Över hela landet skedde demonstrationer mot oligarkin. Bland de största demonstrationerna var den El Alto 500 000, i La Paz 100 000, i Cochabamba 500 000.
Förslaget till självstyre
Förslaget till självstyre är kopplat till ett politiskt program som är till för att gynna oligarkerna. Några av förslagen visar hur högern i Bolivia skulle vilja ha det om de hade kontroll i hela landet.
- Jorden ska tillhöra ägaren, staten ska inte kunna blanda sig i, exempelvis lagar om miljöskydd..
- Företagsägaren bestämmer över arbetsförhållanden på sitt företag, inget sägs om fackföreningarnas roll (om de nu ska ha någon i högerns Bolivia).
- Naturresurserna ska tillhöra oligarkerna.
Den lokala regeringen tillsammans med den så kallade Medborgarkommitén under ledning av Branco Marinkovic har gett fascistiska gäng fria händer. De mer extrema pratar om behovet av etnisk resning och slänga ut de som kommer från högländerna (den indianska ursprungsbefolkningen) från Santa Cruz. Flygblad har delats ut Santa Cruz som hotat människor från ursprungsbefolkningen (hälften av befolkningen i staden) med att de har ”tre dagar på sig att lämna staden”.
Plan 3000
I den fattiga stadsdelen plan 3000 i Santa Cruz var motståndet som störst. När man upptäckte att det planerats ett omfattande valfusk reagerade man genom att sätta eld på valsedlar.
I media försöker man måla upp en bild om att det är regioner som vill ha ökad självständighet. I själva verket finns det inga enade regioner. Bolivia är ett land som slits sönder av klassmotsättningar. Oligarkin försöker ta kontroll i det område där de är som starkast. Men trots det så finns det ett det stort motstånd mot folkomröstningen. Exempelvis avstod 40 % från att rösta i delstaten och över 50 % utanför Santa Cruz. Oligarkerna använder alla sorters knep för att splittra och hålla tillbaka kampen i samhället.
I El Alto (förstaden till La Paz) antogs en resolution som visar en väg framåt för revolutionen. En av de viktigaste delarna var att alla företag och fabriker som ägs av oligarkin ska förstatligas. Arbetarklassen har styrkan, det är dags att ta den politiska och ekonomiska makten.
På 1 maj förklarade president Morales att det stora telekommunikationsföretaget ENTEL skulle förstatligas. Staten ska äga majoriteten av aktierna i företaget, detsamma händer med flera olika oljeföretag. Budskapet från massorna i El Alto (som var bland de som såg till att Evo Morales blev vald) var klart, regeringen måste sluta med försöken till dialog med oligarkin, vars enda mål är att behålla sin politiska makt. ”Motsättningarna är så stora som aldrig förr – nu måste revolutionen gå mot seger.”
Översättning och en del bearbetning: Martin Lööf