När nazister organiserar demonstrationer på arbetarnas dag 1 maj är det inget annat än en provokation. Arbetarrörelsen måste kämpa tillbaka för att stoppa nazisterna.
Polisen har återigen gett tillstånd till nazistiska NMR att demonstrera på första maj i Ludvika och Kungälv. Att nazisterna i flera år valt att genomföra demonstrationer på arbetarrörelsens högtidsdag är en ren provokation som arbetarrörelsen inte borde acceptera.
NMR är en liten nazistisk sekt med strax över hundra medlemmar. Trots försök till mobiliseringar i valet 2018 fick de bara 2106 röster. De hade hoppats att de skulle komma in i kommunfullmäktige i deras ”fästen” men fick bara 51 röster i Boden, 215 i Ludvika och 103 i Kungälv. Deras demonstrationer får aldrig ihop mer än ett hundratal, trots att de samlar nazister från hela landet – ibland även från hela Norden.
Att de väljer att demonstrera på mindre orter är för att de vet att de inte skulle kunna genomföra demonstrationer i storstäderna. De skulle mötas av tiotusentals demonstranter från arbetarrörelsen och lida ett lika förnedrande nederlag som när de försökte genomföra en demonstration i Göteborg den 30 september 2017. De påstod då att de skulle samla över tusen deltagare men fick bara ihop runt 300 – som möttes av 20 000 motdemonstranter som hindrade nazisterna från att genomföra sin planerade marsch.
Att sätta stopp för nazisternas demonstrationer, inte minst på första maj när hela arbetarrörelsen är ute och demonstrerar, skulle vara en enkel sak om bara arbetarrörelsens ledning bestämde sig för att göra det. Styrkeförhållandena är sådana att arbetarrörelsen på nästan alla orter har fler heltidsanställda funktionärer än vad NMR har medlemmar.
Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och LO borde mobilisera för att förhindra nazisternas möjlighet att genomföra sina protester. De skulle kunna mobilisera till massiva demonstrationer för att möta nazisterna och omöjliggöra deras marsch. Kommunal och Transport skulle kunna få sina medlemmar att blockera deras väg med bussar och lastbilar.
I stället lämnar de över uppgiften till unga vänsteraktivister och små grupper som inte alls har samma möjlighet att kraftsamla mot nazisterna. Arbetarrörelsen måste ta sitt ansvar och försvara sin egen högtidsdag. ”Inga nazister på våra gator” får inte bara vara ett slagord som ropas på demonstrationer runtom i landet. Det måste också göras till verklighet.