Vid årsskiftet 2020 fanns det över 400 000 skuldsatta svenskar i Kronofogdens register. Under de senaste fem åren har den sammanlagda skulden ökat med 15 miljarder kronor till totalt 87 miljarder. Rekordmånga har ansökt om skuldsanering det senaste året, över 28 000 personer, vilket är en ökning med 38 procent jämfört med året innan.
Men Kronofogdens Johan Krantz förklarar att detta sannolikt bara är början:
– Vi är oroliga för att människor som blivit av med jobbet eller permitterats löser sina ekonomiska problem genom att låna. Det kan fungera som en tillfällig lösning om man vet att pengar är på väg. Men det finns en stor risk att man bara skjuter upp svårigheterna, för att senare fastna i en ännu värre skuldsituation.
Detta är en observation som gäller det kapitalistiska systemet som helhet. För att undvika kris skickar borgarklassen ut lättillgängliga krediter på marknaden, som håller ekonomin igång men förbereder en ännu större kris längre fram. Man ger inte minst lån till arbetare, som utgör majoriteten av konsumenterna – men som naturligtvis får svårt att betala när systemet hamnar i kris och man förlorar jobbet. I coronakrisens spår är nu nästan en halv miljon svenskar arbetslösa.
För att få skuldsanering beviljat av Kronofogden måste man kunna bevisa att man inte kan betala sina skulder på egen hand. Kronofogden skapar då en betalningsplan på fem år – och under tiden behöver den skuldsatte leva på existensminimum och betala av skulder med alla pengar utöver detta. Existensminimum för en ensamstående vuxen är 5016 kronor i månaden.
Detta är lagen för en arbetare. Kapitalister behandlas inte ens så om de är kriminella. I en momshärva som nyligen uppdagats sålde ett stort antal bolag samma mobiltelefoner och IP-telefoni om och om igen till sig själva. Genom ett EU-regelverk kunde de få tillbaka moms från staten som de aldrig betalade in – i det som uppdagats rör det sig om 2–3 miljarder kronor. Men ingen har straffats, och precis som i andra härvor med skattefusk kan man räkna med att de största bovarna går oskadda. Bakom kapitalismens formella likhet inför lagen, döljer sig det faktum att det finns en lag för de rika och en för alla oss andra.