”Välfärdslinjen – en linje som vi sverigedemokrater ständigt försvarat i riksdagen”, påstod Jimmie Åkesson och Oscar Sjöstedt i Aftonbladet. Men den enda välfärdslinje SD bedriver är nedskärningar, skattesänkningar och privatiseringar.
Trettio år av nedskärningar har skapat en krissituation inom välfärden. Läkare rapporterar om patienter som ligger i rader i korridorerna i brist på vårdplatser. Sjuksköterskor, lärare och förskolelärare berättar om hur de gråter när de går av sitt arbetspass på grund av stressen på jobbet. Sjukfrånvaron orsakad av stress och utmattning har ökat lavinartat.
Och medan Sveriges kommuner och regioner räknar med att det skulle behövas ytterligare 90 miljarder kronor till 2026, bara för att kompensera för befolkningsökningen, planeras nya nedskärningar. Fyra av fem kommuner kommer att tvingas göra nedskärningar i år enligt DN.
Sverigedemokraterna försöker utnyttja missnöjet med situationen i välfärden genom att skylla på flyktingar. De påstår att de genom att dra ner på satsningar på flyktingmottagande och bistånd vill satsa pengar på äldreomsorgen, sjukvården och skolan. I sin debattartikel i Aftonbladet påstod Åkesson och Sjöstedt ”att hjälpa de äldre och de utsatta har varit en ständig ledstjärna för oss”. Men det är en lögn.
SD och högern hand i hand
Mellan 2010–14 röstade Sverigedemokraterna tillsammans med högern mot att lägga ned arbetsmarknadsprogrammet Fas 3, de röstade nej till en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet, de röstade nej till rätt till heltid, nej till skatteavdrag för medlemskap i fackförening, nej till meddelarfrihet för de anställda i privata välfärdsföretag, nej till rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid och nej till en reglering av visstidsanställningar. På deras hemsida skriver de också att de är mot att avveckla visstidsanställningar.
I valet 2014 gick SD till val på ökade resurser till välfärden och en begränsning av vinsterna i välfärden. I stället röstade de för Moderaternas skattesänkningar och släppte kravet på begränsning av vinster i välfärden. 2017 lade de fram ett förslag på sänkningar av de allmänna bidragen till kommuner och landsting på 36 miljarder till 2020. Efter valet 2018 röstade Sverigedemokraterna på Moderaterna och Kristdemokraternas budget som innebar 20 miljarder i sänkta skatter för de rika.
Det är sant att de tog chansen att attackera Löfven-regeringen genom att stötta initiativet från Vänsterpartiet att öka statsbidraget till kommunerna med 2,5 miljarder i år. Men det är en engångssumma, bara för i år, som kommunerna därmed inte kan använda för att anställa personal trots att det är det som de framförallt behöver.
SD vid makten
Sverigedemokraterna skriver på sin hemsida att ”Sveriges äldre förtjänar att få världens bästa äldreomsorg”. Men deras verkliga politik visas i de kommuner som de just nu styr.
I Sölvesborg lade de ner ett kommunalt äldreboende med 57 platser för att i stället ge plats åt det privata Luxemburgägda Frösunda Omsorg. Frösunda Omsorg blev hårt kritiserat efter att de tog över ett äldreboende i Lomma 2016 för den vanvård de boende fick uppleva på grund av den låga bemanningen. De är också ökända för att systematiskt sänka anställningsgraden för sina anställda, så kallad ”hyvling” på boenden runtom i landet. I Sölvesborg har de också beslutat om nedskärningar på 4,2 miljoner i äldreomsorgen.
I Bjuv har de lagt förslag på att bolagisera hela äldreomsorgen för att spara pengar. I Bromölla lade de ner dagverksamheten för de äldre.
I Hörby beslöt de att skära ner på omsorgen som bland annat resulterat i att ordinarie personal inte ersätts med vikarier vid sjukfrånvaro. De har dessutom minskat nattbemanningen på äldreboenden och bytt ut varm mat till kall mat i kommunens hemtjänst. Det är bara några exempel på de besparingar Sverigedemokraterna velat driva igenom i Hörby. För barn- och ungdomsnämnden har de beslutat om nedskärningar på runt 5 miljoner kronor och för socialförvaltningen på 25 miljoner kronor. Per Persson Landqvist, huvudskyddsombud för Lärarförbundet, beskrev den akuta situation som redan råder i kommunens skolor:
”Vi har ett sparbeting på 1,3 procent på allt. I fredags hade vi en diskussion om hur mycket besparingarna skulle påverka arbetsmiljön. Vi har väggar som håller på att rasa i skolor, det finns förskolor det regnar in i. Det är rätt prekärt.”
Men det är inte bara i de Skånekommuner som de styr i som de medverkat till försämringar. I Göteborg där M, L, KD och C styr med stöd av SD har de röstat för en privatisering av hemtjänsten och vill nu göra detsamma med äldreboenden.
Även i Motala styr M, L, KD och C med stöd av SD och har tillsammans röstat igenom stora nedskärningar på äldreomsorg och socialtjänsten. Ändå väljer Jimmie Åkesson och Oscar Sjöstedt att i en debattartikel i DN lyfta fram sänkandet av värmen med tre grader i kommunala fastigheter och kall mat till de äldre som exempel på krisen i välfärden – något de varit med och beslutat om!
Detta visar Sverigedemokraternas rätta ansikte. De är inte alls ett parti som står upp för välfärden, utan ett parti som tillsammans med de andra högerpartierna vill montera ned den och öppna upp för riskkapitalister att göra vinster på äldre, barn och sjuka.
Bara ett socialistiskt alternativ kan stoppa SD
I flera år har Socialdemokraterna och LO försökt avslöja Sverigedemokraterna som ett högerparti. Under den senaste tiden har flera socialdemokrater skrivit debattartiklar där de förklarar hur SD är ett arbetarfientligt parti som vill försämra LAS, återinföra stupstocken i sjukförsäkringen, privatisera Arbetsförmedlingen och lagstifta om lägre löner.
Anledningen att detta inte ger någon effekt är att detta är exakt den politik som Socialdemokraterna själva bedriver. De genomför nedskärningar, de vill privatisera Arbetsförmedlingen, de vill försämra LAS, de ska införa etableringsjobb med lägre löner för nyanlända. Och LO kan kritisera SD hur mycket de vill – men de har inte tagit någon verklig strid mot högerpolitiken. LO-förbunden har skrivit på dåliga avtal år efter år och inte mobiliserat mot de allt mer försämrade arbetsvillkoren.
Inte heller Vänsterpartiet ses som något verkligt alternativ, då de släppte fram regeringen trots att de visste vad januariöverenskommelsen innehöll. De agerade stödparti till Socialdemokraterna mellan 1998 och 2006 och igen mellan 2014 och 2018. Under alla dessa år fortsatte de nedskärningar som urholkat välfärden. De enda konkreta kraven de nämner för välfärden på sin hemsida är 5 miljarder kronor till sjukvården och 3 miljarder kronor till skolan. Detta skulle knappt ens räcka för att täcka kostnadsökningarna på ett år.
Verkliga satsningar på välfärden, hade varit 300 000 nya jobb i offentlig sektor, ett stopp på alla nedskärningar, förbud av vinster i välfärden, rätt till heltid och sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Hade Vänsterpartiet lagt fram detta, om de hade vägrat ge stöd åt försämringar och mobiliserat till kamp hade de, i stället för SD, kunnat växa på bekostnad av Socialdemokraterna.
Om de hade förklarat hur man kan satsa på välfärden, sätta stopp för nedskärningarna och öppna gränserna hade de kunnat skära igenom SD:s rasistiska propaganda som försöker skylla alla problem i samhället på invandrare.
SD erbjuder inte något alternativ för ”svenska arbetare” – de för en högerpolitik som försämrar för alla arbetare för att gynna Sveriges kapitalister. Men i brist på ett alternativ från arbetarrörelsen går allt fler arbetare på lögnen om att minskat flyktingmottagande kan leda till förbättringar för ”svenska arbetare”. Det är inte konstigt – Socialdemokraterna, media och högern bekräftar denna världsbild.
Sanningen är att det finns resurser för förbättringar både för de som är i Sverige i dag och de som flyr hit. Men de resurserna ligger i de svenska kapitalisternas händer. Bara genom att nationalisera bankerna och storföretagen kan krisen i välfärden lösas. Men det kräver en kamp för att ta makten ifrån borgarklassen och för ett socialistiskt samhälle.