Sedan Israels senaste offensiv mot Gaza stad inleddes i slutet av augusti har en våg av protester svept över landet. Den 18 augusti beräknas uppemot en miljon israeler ha gått ut på gatorna. En vecka senare demonstrerade 350 000 i Tel Aviv för att uppmana regeringen att sluta avtal med Hamas om den kvarvarande gisslan.
Opinionsundersökningar visar att Netanyahus regering blir allt mer impopulär. 74 procent av israelerna vill se ett slut på kriget i utbyte mot en frigivning av den kvarvarande gisslan. 55 procent motsätter sig Netanyahus hantering av kriget, medan 72,5 procent anser att han borde avgå, antingen omedelbart eller så fort kriget är över.
Allt fler inser att de krigsmål som Netanyahu ställt upp – att frige den israeliska gisslan och att förinta Hamas – står i strid med varandra. Av de 251 som togs gisslan den 7 oktober 2023 har IDF bara lyckats frita åtta i militära insatser, medan 140 har släppts av Hamas (varav 135 under vapenvilorna hösten 2023 och våren 2025). Israeliska styrkor har i själva verket råkat skjuta ihjäl åtminstone tre ur gisslan, medan många av de kvarvarande har dödats i israeliska lufträder.
Faktum är att Netanyahus verkliga mål är att hålla igång kriget så länge som möjligt – för att behålla stödet från bosättarpartierna och skjuta upp sin egen korruptionsrättegång.
Före 7 oktober 2023 skakades Israel av en massiv proteströrelse mot regeringens försök att ta kontroll över den högsta domstolen. Efter Hamas attack lyckades Netanyahu tillfälligt pacificera rörelsen, och ena landet bakom krigsinsatsen.
Sedan dess har motsättningarna dock återigen kommit upp till ytan. Sedan november 2023 har familjemedlemmar till gisslan anordnat veckovisa demonstrationer utanför Knesset, och i november 2024 deltog 500 000 i en generalstrejk, efter att sex ur gisslan hade dödats i Gaza.
Protesterna har också stöd från stora delar av det israeliska etablissemanget: inklusive Mossad-chefer, kapitalister och tidigare premiärministrar. Företag har låtit sina anställda strejka, och till och med IDF:s överbefälhavare, Eyal Zamir, har uttryckt kritik mot de nya krigsplanerna.
I grunden handlar det om en splittring inom den sionistiska härskande klassen, mellan dess högerextrema och mer “liberala” falanger. Båda vill utöka Israels imperialistiska inflytande och annektera fler territorier. Den enda skillnaden är att liberalerna vill gå mer försiktigt fram.
De ser att Israels nuvarande politik hotar att förvandla landet till en pariastat. Under trycket från folkligt missnöje har många av Israels allierade börjat distansera sig. Frankrike, Storbritannien och Kanada har hotat att erkänna Palestina som stat, medan till och med Tyskland har skurit ned på vapenexporten. Och även om USA står fast i sitt stöd har 53 procent av amerikanerna numera en negativ syn på Israel, medan 60 procent motsätter sig landets agerande i Gaza.
De ser också hur det börjar uppstå sprickor inom den israeliska militären. Numera infinner sig bara runt 60 procent av de som kallas in till militärtjänstgöring – jämfört med 120 procent vid krigets början. 140 000 israeler har skrivit under upprop mot kriget, inklusive medlemmar av militärens elitförband, som öppet uppmanar soldater att vägra följa order.
Samtidigt är opinionen motstridig – hela 82 procent av judiska israeler stödjer till exempel fördrivningen av palestinier från Gaza.
I politikens utkanter har det dock börjat uppstå genuina anti-krigsprotester. Den 24 april i år, på Förintelsens minnesdag, demonstrerade tusentals i Tel Aviv med bilder på dödade palestinska barn. Den 31 maj demonstrerade 2 000 i Haifa i en gemensam judisk-palestinsk marsch mot kriget, organiserad av bland annat Israeliska kommunistpartiet.
Om kriget fortgår är det inte omöjligt att dessa röster kommer att vinna större gehör i det israeliska samhället. Det blir allt svårare att upprätthålla illusionen av ett modernt, demokratiskt samhälle – och många börjar fråga sig vad som är syftet med evighetskriget. Från detta kan vissa ta steget till att motsätta sig själva ockupationen, och börja ifrågasätta grundvalarna för det sionistiska statsbygget.