Psykiatriska diagnoser har blivit en klassfråga

Sedan 2017 har andelen barn som varit i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin ökat med 35 procent och andelen som varit i kontakt med vuxenpsykiatrin med 20 procent. Allt fler söker hjälp för psykiatriska problem samtidigt som vården brottas med nedläggningar, överbeläggningar, långa köer och personalbrist. 

Det har i över ett decennium larmats om de omänskligt långa köerna till psykiatrin och i många regioner så kan väntetiden vara flera år. Samtidigt har diagnosen ADHD ökat explosionsartat. Statistik från Socialstyrelsen visar att andelen barn och unga som får ADHD-medicin ökat med 10 000 personer på bara ett år. 

Det är då föga förvånande att privata företag rusat för att kapitalisera på just detta. En granskning gjord av SVT avslöjar att de privata företagens omsättning ökat med nästan en halv miljard på två år. Omsättningen har tredubblats för de företag som har fokus på att utreda ADHD. 

Eftersom kötiderna för den regionala vården är så långa är det många som vänder sig till privata aktörer för att få sin diagnos. En utredning kan kosta 30 000 kronor och flera av företagen erbjuder snabblån för att man ska kunna bekosta detta. 

Samtidigt behöver inte en diagnos från de privata aktörerna innebära att man får hjälp med sin funktionsnedsättning av den regionala vården. Flera regioner vittnar om att utredningarna som kommer till dem ofta är bristfälliga och inte kan ligga till grund för vidare vård, som medicinering eller behandling. Mer än hälften av regionerna menar att de privata ADHD-utredningarna belastar psykiatrin.

Det finns olika anledningar till att allt fler får en ADHD-diagnos, däribland ökad kunskap och minskad stigmatisering. En annan anledning är de allt högre krav som ställs i skolan och på arbetsplatsen. Större klasser leder till mindre stöd och mer stök i klassrummen. Vinstmaximeringen på arbetsplatserna gör att arbetarna pressas allt hårdare vilket orsakar överbelastning och stress. Allt detta gör det svårare för personer med bara drag av ADHD att lyckas. Fler söker därför hjälp för sin funktionsnedsättning för att kunna klara av sin vardag.

Ökningen av ADHD-diagnoserna sker framförallt i socioekonomiskt starka grupper, medan det istället sker en underdiagnostisering i socioekonomiskt utsatta grupper. Nedskärningarna inom den offentliga psykiatrin innebär en allt mer ojämlik hälsa. De rika kan betala för sin vård, medan de fattiga blir utan. Det här är den grymma verkligheten under ett system i kris.

Jennifer Niva

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,114FansGilla
3,008FöljareFölj
3,299FöljareFölj
2,244FöljareFölj
860PrenumeranterPrenumerera

Senaste artiklarna