Brasilien: Vem är VM till för?

av Alex Minoru och Gabriel Pinho

Världsmästerskapen i fotboll i Brasilien har öppnats, men med en helt annan stämning än vad som vanligtvis åtföljer ett sådant event, precis som de omfattande proteströrelserna och strejkerna som äger rum i landet tydligt visar. Följande artikel är skriven av kamrater från Esquerda Marxista (Marxistiska Vänstern), IMT: s brasilianska sektion, inför VM, och belyser de enorma klassmotsättningar som stigit till ytan i samband med turneringen.

VM brukade vara en nyhet enbart för sportsidorna. I det förgångna brukade huvudangelägenheten vara huruvida landslaget skulle göra bra ifrån sig och huruvida det skulle vara möjligt att kamma hem segern i turneringen. Tiderna har definitivt förändrats! Årets världsmästerskap i denna fängslande sport har fört till ytan en hel rad motsättningar mellan allmänhetens intressen och de privata intressena, mellan bourgeoisiens och arbetarklassens intressen.

Offentliga pengar har dränerats från regeringens kassakistor för att förbereda tillställningen. Det uppskattas att sammanlagt motsvarande 13,5 miljarder dollar har tagits från statsbudgeten till att finansiera turneringen.

Det frikostiga slöseriet är uppenbart i vissa fall. Kostnaden för att bygga Amazoniaarenan (fotbollsstadion i Manuas, Amazonas) var 270 miljoner dollar (helt finansierat med offentliga pengar). Detta är en stadion som kommer att vara värd för fyra matcher under VM och kommer sedan inte längre att användas, då fotbollen inte är särskilt populär i den regionen.

Matcherna i Amazonas League har ett genomsnittligt åskådarantal på 640 personer per match, medan den nya stadion har kapacitet för 44 310 fans, och kostnaderna för underhållet uppgår till 6 miljoner brasilianska real per år (vilket kommer att axlas av regionalregeringen). För att frigöra sig från detta ok överväger de möjligheten att omvandla anläggningen till ett fängelse när turneringen är över. Kanske har de demonstranterna som undertrycks och kriminaliseras i åtanke!

Maracanastadion, som renoverats för tredje gången under de senaste 15 åren, kostade de offentliga finanserna inte mindre än motsvarande 530 miljoner dollar! Detta är dyrare än vissa stadion som byggts upp från grunden, såsom Arena Corinthians i Sao Paulo, som förväntats att ha en slutgiltig prislapp på 380 miljoner dollar. Men vad som är skandalöst är att Maracanastadion, en historisk symbol för brasiliansk fotboll, privatiserades och lades i händerna på ett konsortium bildat av Odebrecht (ett brasilianskt byggföretag), IMX (ägt av Eike Batista) och amerikanska AEG.

Detta konsortium kommer att betala 3 miljoner dollar om året i 33 år (kontraktet är för 35 år, men de behöver inte betala för de första två åren), vilket kommer att ge totalt 103 miljoner dollar till Rio de Janeiros stadskassa. Siffran är ändå betydligt lägre än kostnaden för den senaste renoveringen och uppgår till 18 % av kostnaderna för de tre senaste renoveringarna.

I juni förra året, under de stora mobiliseringarna som skakade landet, bars plakat omkring ironiskt som krävde FIFA-sponsrade sjukhus, och demonstranterna skanderade "Hallå mästerskap, min hand är öppen; jag vill ha pengar till sjukvård och utbildning". De hade absolut rätt i att peka ut de motsättningarna, som är ännu en uppvisning av Dilmaregeringens underkastelse inför kapitalets intressen.

Vem tjänar på mästerskapet?

VM: s försvarare hävdar att det kommer att stimulera ett inflöde av miljarder till landets ekonomi, men de förklarar inte att huvuddelen av de pengarna kommer att hamna i bourgeoisiens fickor, både den nationella och den internationella.

Ledarskapet i PT (Partido dos Trabalhadores, Arbetarnas Parti), PCdoB (Partido Comunista do Brasil, Brasiliens Kommunistiska Parti), likt andra krafter i regeringen, vidhåller att VM inte bör ses som ett hinder för investeringar i offentligheten, i sektorer såsom sjukvård och utbildning. De anklagar även proteströrelsen mot VM för att vara höger och att den vill destabilisera regeringen. Detta är en fullständigt instängd och ytlig analys.

Sanningen är att unga och arbetare känner sig kränkta över att dagligen behöva lida av den överfulla, dåliga kollektivtrafiken, utslitna skolor och väntelistor till fallfärdiga sjukhus, medan regeringen lägger undan miljarder för att organisera en tillställning som de inte ens kan njuta av eftersom att de inte har råd.

En biljett till öppningsmatchen kostar allt mellan 72 och 450 dollar och en biljett till finalen kostar mellan 150 och 890 dollar. En billigare biljett till en av kvalmatcherna, i den sämsta delen av stadion, kostar 27 dollar. Någon som vill följa det brasilianska laget hela vägen till finalen (om de tar sig till final, det vill säga), från första parkett, kan köpa en specialbiljett för 3 000 dollar – vilket inte räknar in kostnaden för resor, boende och andra utgifter i de olika städerna som matcherna hålls i. Verkligheten för de flesta arbetare blir att de, som alltid, måste följa världsmästerskapen på TV.

FIFA: s roll

Enligt FIFA: s generalsekreterare, Jerome Valcke, kommer FIFA dra in omkring 3,5 miljarder dollar genom sina kommersiella rättigheter för VM i Brasilien. Samtidigt lägger de ner 3,3 miljarder i organiserandet av tävlingen. "I slutändan kommer FIFA att göra en vinst på 200 miljoner dollar, vilka kommer att placeras i våra konton", sa Valcke. Allting tyder på att denna siffra är en underskattning. Ett revisionsbolag, BDO, har räknat ut att FIFA:s vinster från turneringen i verkligheten kommer att uppgå till 5 miljarder dollar, främst genom sändningsrättigheter, följt av reklamintäkterna genererade av eventet.

Proffsfotboll handlar om mycket pengar och har lockat intressen från hela världen. FIFA är en internationell kapitalistorganisation som bara sköter denna profitabla affärsverksamhet. Dess makt och inflytande är enormt. Man behöver bara snegla på de krav som ställs för att man ska få arrangera mästerskapet, vilka pliktskyldigt har följt av den brasilianska regeringen.

Stadion har byggt efter en specifik plan, FIFA:s plan. Nya lagar skrivs för att passa organisatörerna och halvprisbiljetter för studenter har i princip spolats, för nu ger de bara tillträde till de sämsta sittplatserna. FIFA-cheferna, fyllda av arrogans, behandlar nationella regeringar som enkla tjänare. Men det värsta är att den brasilianska regeringen har accepterat denna roll, då de underdånigt viker sig inför FIFA:s och kapitalisternas behov.

Repression och kriminalisering

De regionala och federala regeringarna har expanderat statens repressiva apparat. Vi har redan sett de groteska investeringarna i repressiva vapen och teknologi, likväl som lagändringar såsom "anti-terrorlagen", som har som mål att märka demonstrationer som "terrorhandlingar". Den federala regeringen skapar en specialstyrka av anti-kravalltrupper bestående av 10 000 poliser för att undertrycka protesterna under VM.

Vidare läggs det fram ett lagförslag, skamligt nog med PT: s Senator Walter Pinheiro som medförfattare, som tillåter straff på upp emot 15-30 år i fängelse för demonstranter som protesterar under VM. Lagförslaget begränsar även strejkrätten under turneringen inom de sektorer som anses vara av "samhälleligt intresse".

Försvarsministern har tillkännagivit att han kommer att hålla armésoldater stationerade i barackerna, redo att gå till handling mot demonstranter ifall att kravallpolisen behöver förstärkning.

Detta är extraordinära åtgärder med syfte att undertrycka och kriminalisera proteströrelser, med PT och Dilmaregeringen i spetsen för det hela. Uppenbarligen är allt detta inte bara för att försäkra att VM ska kunna hållas – de förbereder sig för den klasskamp som kommer senare.

Demonstrationer mot VM

Alla de attacker som riktats mot arbetarklassen under tiden fram till VM och de attacker som kommer genomföras under den kommande perioden måste förkastas och tas strid emot: Slöseriet av offentliga pengar, dödsolyckorna bland arbetarna på byggena, vräkningen av familjer för att bygga arenor och parkeringsplatser, och överhuvudtaget den repressiva offensiven.

Men att försöka stoppa slutförandet av VM-arrangemanget innebär att starta ett proportionslöst krig mot regeringen och den repressiva apparaten. Kan vi vinna massorna under en sådan fana? Vad skulle förhindrandet av VM ändra? Vi anser att uppropet för "Nao vai ter Copa"[Det blir inget VM]-demonstrationer saknar konkreta krav och en ordentlig strategi. Det svarta blocket [allmän benämning för svartklädda, generellt anarkistiska demonstrationsdeltagare, översättarens anm.] som stod i täten för demonstrationen den 25 januari i Sao Paulo, med sin taktik av gatustrider och attacker mot banker och andra kapitalismens symboler, alienerar i slutändan den breda befolkningen från protesterna och ger repressionen ursäkter.

Det är nödvändigt att mobilisera ungdomen och arbetarna i kamp för verkliga investeringar i välfärden och för att få regeringen att bryta med kapitalisterna, inledningsvis genom att vägra att betala offentliga skulder, vilka åt upp åtminstone 320 miljarder dollar ur statsbudgeten 2013. Därför stöder aktivisterna i Juventude Marxista [Marxistisk Ungdom] kampanjen "Offentlig, gratis och för alla! Kollektivtrafik, sjukvård och utbildning! Ner med repressionen!" och skapar aktionskommittéer över hela landet.

Klasskampen var, är och kommer att bli verklighet innan och efter VM. Huvudproblemet är det system vi lever i, kapitalismen. Att organisera och höja medvetandenivån hos arbetarklassen och ungdomen är den centrala uppgiften för revolutionärer över hela världen, att omkullkasta systemet och att röra sig mot den verkliga lösningen, socialismen.

Översättning: Johan Nystedt

 

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 329 kr får du 10 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.