I svallvågorna efter ryska revolutionen bildades Kommunistiska internationalen i mars 1919 som organ för att sprida den socialistiska revolutionen över hela världen. Hundra år senare firades detta på bästa möjliga sätt av nästan 400 marxister från hela världen i Turin i Italien: genom en vecka av diskussioner om lärdomarna från perioden i förberedelse för de revolutionära rörelser som blossar upp just nu över hela världen.
Deltagarna kom från alla världens hörn: Pakistan, Kanada, Mexiko, Brasilien, Venezuela, Sydafrika, Storbritannien, Italien, Frankrike, forna Jugoslavien och så vidare. Inte minst närvarade ett 30-tal kunskapstörstande marxister från Sverige.
Diskussionerna behandlade allt i från perspektiven för världsrevolutionen idag, till de taktiska och politiska ställningstaganden som Kommunistiska internationalen gjorde under sina första år.
– ” Om man har tvivel om den revolutionära potentialen idag borde man studera Hong Kong”, förklarade den brittiske marxisten Alan Woods i sin inledning till diskussionen om perspektiv för världsrevolutionen. ”Miljoner på gatorna i en gigantisk rörelse. Ungdomar riskerade döden, men denna gång sköts de inte så som på Himmelska fridens torg, för den kinesiska regeringen såg vilken explosion det kunnat leda till nu. Det vi ser nu kommer att återupprepas i Peking, Shanghai och så vidare.”
Men denna enorma revolutionära energi är i sig inte tillräcklig. Som Jules från Frankrike förklarade, hade gula västarnas rörelse alla möjligheter att störta regeringen.
– ”De såg det som ett uppror, och en majoritet av fransmännen sympatiserade med dem. ’Ner med Macron!’ Men efter månaders våldsam rörelse och repression fick rörelsen slut på bränsle. Macron hade kunnat bringas på fall av en generalstrejk från fackföreningarna, men det hade också varit början på en revolution. Därför vägrade ledarna och saboterade istället rörelsen.”
Insamlingen på världsskolan nådde över 1,4 miljoner kr, vilket är nytt rekord och visar den entusiasm som präglar hela den internationella marxistiska tendensen i hela världen. Överallt växer vi i både antal och styrka, och förbereder för att slutföra det som den kommunistiska internationalen en gång påbörjade: den internationella socialistiska revolutionen.