Något måste göras! Vi måste tygla den ekonomiska krisen. Men vem ska betala? Jag vet! Mer nedskärningar i den offentliga sektorn! Nej, det gör vi redan. Jag vet! Högre skatter för de fattigaste… Nej, det har vi också redan gjort. Nej, nu har jag det! Studenterna! Vi kan höja räntan på CSN-lånen… igen!
CSN-lånen blir dyrare. Räntan höjs från 1,23 procent till 1,98 procent 2025. Detta är den andra gången på senare år som räntan höjs. Och det är ingen liten höjning. År 2021 låg räntan på 0,05 procent, och 2025 kommer den att ligga på 1,98 procent, nästan 40 gånger högre. En ökning med nästan 4000 procent. År 2025 kommer CSN-räntan att vara den högsta den har varit sedan finanskrisen 2008–2010.
I en eftertraktad ekonomijournal skriver den framstående nationalekonomen Johan Pehrson… Ursäkta, det har blivit ett misstag. På sociala medieplattformen X skriver partiledare för Liberalerna, som saknar någon form av utbildning i ekonomi, följande: ”För den genomsnittlige låntagaren innebär det ungefär 70 kronor extra i månaden. Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd. Så ska det förbli” – samtidigt som han försämrade studiestödet.
En rapport från fackföreningen Saco, som jämför lönsamheten i utbildningar med att börja arbeta direkt efter gymnasiet, visar att var tredje utbildning inte lönar sig. Bland dessa är förskollärare och tandhygienister de minst lönsamma yrkena.
– Jag visste att jag inte skulle bli stenrik, det var inte därför jag valde yrket. Men att det var så illa var jag inte medveten om. Risken är att vi inte har utbildad personal på sikt. Vi är redan för få förskollärare i förskolan, vilket kan påverka kvaliteten och därmed barnens förutsättningar i grundskolan, säger förskolläraren Maria Thilander till DN.
Detta är verkligheten för många arbetare. Lönerna och de omöjliga arbetsvillkoren gör att allt färre söker sig till några av våra viktigaste yrken. För någon med ett lån på 300 000 kronor har räntan på tre år gått från 0 till 500 kronor i månaden, plus amorteringar. Till detta kommer ökade matpriser, elräkningar, hyror och så vidare.
Tidigare i år föreslog den schizofrena Tidö-koalitionen en ny åtgärd för att bekämpa brottsligheten i Sverige: att helt stryka polisstudenters studielån, för att öka rekryteringen till polishögskolan.
Men vad är det som gör poliser viktigare än sjuksköterskor, tandhygienister, förskollärare eller andra arbetare? Ingenting förutom att regeringen med dessa polisiära “satsningar” kan låtsas göra något åt kriminaliteten, samtidigt som de genom sina nedskärningar och försämringar förvärrar fattigdomen och desperationen – alltså förvärrar själva kriminalitetens grogrund.
Vi behöver bättre skolor, med fler lärare. Bättre sjukvård, med fler läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Vi behöver bra bostäder som man har råd att bo i, vettig sjukförsäkring, rimliga arbetsvillkor och så vidare. Vad vi inte behöver är minst lika enkelt. Vi behöver inte fler vapen, nedskärningar eller högre räntor på våra lån.
Men så länge kapitalisterna fortsätter att ha sista ordet kommer arbetarklassen alltid att få betala för deras kris.