Det skamliga flyktingavtalet mellan EU och Turkiet

Uppgörelsen mellan EU och Turkiet gällande flyktingfrågan trädde i kraft vid midnatt den 19 mars. ”Hotspots” på de grekiska öarna tömdes, biståndsorganisationer och volontärer kördes bort, och de flyktingläger som fortfarande lämnades öppna gjordes till stängda interneringsanläggningar där flyktingar ska förberedas på utvisning till Turkiet. Detta är en skamlig överenskommelse, sannolikt i strid med internationell rätt, vilket visar hur extremt känslokall den rasistiska, kapitalistiska Europeiska Unionen verkligen är. Till råga på allt, så länge Mellanöstern förblir i kaos, kommer dessa åtgärder inte att kunna minska strömmen av flyktingar.

Avtalet, i vilket detaljerna fortfarande är okända, tillkännagavs i ett EU-uttalande som skisserade de viktigaste punkterna. I princip kommer EU att betala 6 miljarder euro till Turkiet (som två delbetalningar i slutet av 2018), detta för att ”alla nya illegala flyktingar som korsar gränsen från Turkiet till de grekiska öarna från och med 20 mars 2016 ska skickas tillbaka till Turkiet.”

Eftersom vissa EU-länder protesterat, säger avtalet att ”flyktingarna som anländer till de grekiska öarna vederbörligen kommer att registreras och varje ansökan kommer att behandlas för sig” och ”således utesluta alla former av kollektiv utdrivning.” Detta är dock endast en rättslig undanflykt för att avtalet inte ska bryta mot EU:s internationella humanitära skyldigheter.

Detta krav lades cyniskt fram av den spanska Rajoy-regeringen, en regering som redan för en politik för kollektiv utdrivning av migranter som korsar gränsen vid Ceuta och Melilla. Den verkliga orsaken bakom Rajoy’s invändning var att han försökte avvärja de spanska massornas ilska, vilka med rätta äcklas av denna skamliga överenskommelse. EU har inga problem med att deportera hela flyglaster med ”illegala flyktingar” tillbaka till ”säkra länder,” som man redan gjort i flera år vid det här laget.

I utbyte mot att acceptera tvångsdeportationen av flyktingar som anländer till Grekland, har Turkiet fått ett vagt löfte om att lätta på visumkraven för turkiska medborgare som reser till Europa från och med juli 2016, samt ett än vagare löfte om att ”återuppta förhandlingarna om Turkiets anslutningsprocess” för inträde i EU.

Det finns även en bestämmelse i avtalet som säger att ”för varje syrier som skickas tillbaka till Turkiet från de grekiska öarna, skall en annan syrier tas emot av EU” upp till ett maximum av 72,000. Att detta sker, i någon som helst omfattning, är högst osannolikt. Om vi ser till de tidigare överenskommelser som EU-länder slutit gällande kvotflyktingar, ser vi inte bara att de löften som EU:s medlemsstater ger aldrig är särskilt generösa, utan också att de visat sig ovilliga att implementera dem.

Ingen har väl glömt det omfördelningsavtal som undertecknades av EU förra sommaren vid den förra högstapunkten i ”flyktingkatastrofen.” Enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) så gick Europeiska länder vid denna tidpunkt med på ”att omfördela 160 000 asylsökande, varav 66 400 från Grekland och 39 600 från Italien.

Den 21 mars 2016 hade 22 länder tillgängliggjort 7015 platser för omfördelning av asylsökande under programmet, och totalt sett hade 953 asylsökande omfördelats (384 från Italien och 569 från Grekland).” Låt oss upprepa detta – av de 160 000 asylsökande som skulle ha omfördelats, så har endast 7 000 platser tillgängliggjorts och endast 950 har faktiskt omfördelats!! Och ingen av EU-regeringarna bryr sig det minsta!

 

Dessutom kan vi efter de första två dagarna av avtalets implementering se vad det betyder i verkligheten, då det går från EU-styrt pappersarbete till den hårda verkligheten på de grekiska öarna. Söndag den 20 mars tvingades flyktingar på Lesbos bort med våld, utan att någon egentligen visste vart de skulle. Biståndsorganisationer och flyktingssolidariska volontärer förflyttades från Moria-lägret vilket blev en ”stängd interneringsanläggning,” med andra ord, ett fängelse.

 

I detta skede bestämde sig biståndsorganisationer för att bryta samarbetet med den nya regimen. I ett skarpt uttalande sa Läkare utan gränser:

”Vi fattade det extremt svåra beslutet att avsluta våra projekt i Moria för att fortsätta att arbeta där inne skulle göra oss medskyldiga till ett system vi bedömer som både orättvist och inhumant.” Till detta tillade de: ”Vi kommer inte att tillåta att vårt understöd används till en massutvisningsoperation och vi vägrar att vara del av ett system som inte tar någon som helst hänsyn till de humanitära eller skyddsbehoven hos asylsökande och migranter.”

Detsamma gällde UNHCR som sa: dessa platser har blivit interneringsanläggningar. Därför har vi, i enlighet med vår policy som går emot kvarhållande under tvång, avbrutit några av våra projekt vid alla stängda center på öarna.”

Detta är en hedervärd principiell hållning, men det betydde också att flyktingar som anlänt till Lesbos stränder, av vilka många led av hypotermi (allvarligt låg kroppstemperatur), inte längre hade någonstans att ta vägen, då hjälporganisationer avbrutit transport till Moria-lägret (numera ett fängelse).

På ön Chios har hundratals nyanlända flyktingar internerats i fånglägret Vial, utan nödvändig tillgång till mat och vatten, sovandes på britsar täckta av kartong och utan möjlighet att köpa SIM-kort för att kontakta familj och vänner. Inte nog med att de är fängslade, de är också isolerade. Denna video av Benjamin Julian ger röst åt internerna. En fullständig rapport kan läsas här och den får blodet att koka i ådrorna.

Värst av allt, är att polisen som vaktar fånglägrena inte har någon aning om hur man sköter flyktingarnas ärenden och inga möjligheter (översättare, advokater, osv.) finns för detta. ”Alla migranter kommer att skyddas i enlighet med tillämplig internationell standard och med respekt för principen om non-refoulement” säger avtalet.

Verkligheten är betydligt hårdare. ”Det kommer att vara en tillfällig och extraordinär åtgärd som är nödvändig för att få slut på det mänskliga lidandet och återställa den allmänna ordningen,” tillägger texten i EU-uttalandet som gjordes med anledning av avtalet. Hyckleriet är skrämmande! ”Allmän ordning” är det enda de bryr sig om, inte ”mänskligt lidande.” Och man vet att när det kapitalistiska EU pratar om allmän ordning, följer det med taggtråd, tårgas, elstängsel, inhumana fångläger och beväpnade kustvakter.

Självklart är det så att ett land som Grekland, som befinner sig mitt i en sju år lång lågkonjunktur, och vars offentliga finanser har plundrats av trojkans (EU, ECB, IMF) girigbukar, inte kan hantera denna situation och saknar medel för att göra en individuell behandling av tusentals flyktingars ärenden, som dessutom blir fler för var dag som går (även om vi skulle acceptera att detta var en human procedur).

Faktum är att flyktingkrisens börda, som EU dumpar på sin svagaste länk, skulle kunna vara det sista strå som gör att Grekland uteblir med återbetalningen av sin skuld. Till denna skada lägger EU-politikerna ytterligare förnedring: istället för att överföra medel till Grekland för att de ska kunna genomföra sin del av avtalet, föreslår man att pengarna ska dras av från den grekiska skuldåterbetalningen!

Låt oss komma ihåg att dessa är människor, män, kvinnor och barn, äldre såväl som nyfödda, vissa sjuka och skadade, som har tagit risken att göra den förrädiska resan mellan Turkiet och Grekland i båtar som bara med nöd och näppe flyter. De flyr krig, terrorism och våld. Många av dem är andra vågens flyktingar som söker återförening med familjemedlemmar som redan klarat resan och bosatt sig i Tyskland, Sverige eller andra länder. De har nu anlänt i Europa, där de hoppas att finna trygghet. Istället möts de av fångläger och tvångsutvisning. Detta är vad som menas när EU talar om att ”få slut på det mänskliga lidandet.”

En av de mest vedervärdiga aspekterna av avtalet är det sätt på vilket Turkiet förvandlas till ett ”säkert tredje land” dit flyktingar kan utvisas. Detta är ett land vars regering har gjort sig skyldig till en fruktansvärd lista av brott mot mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, och där flyktingar hålls i läger där de sanitära förhållandena är under all kritik.

För att bara nämna ett exempel, har en aktuell rapport gjord av Human Rights Foundation of Turkey (en organisation för mänskliga rättigheter i Turkiet) visat i detalj hur mer än 200 civila dödats under det utegångsförbud regeringen infört, och som påverkat 1,6 miljoner människor i de kurdiska delarna enbart mellan augusti 2015 och mars 2016. Detta är ett land vars kustbevakning har fångats på film då de attackerar uppblåsbara båtar fulla av flyktingar. Självklart sker detta enligt instruktioner från EU! Den grekiska kustbevakningen har gjort samma sak innan, och Nato har sänt krigsfartyg till Egeiska havet i samma syfte.

Självklart bryr sig inte EU-regeringarna det minsta om detta, så länge som Turkiet tar emot flyktingar i utbyte mot pengar. Detta är samma EU som betalade Gaddafi i Libyen för att hålla subsahariska flyktingar i fångläger för EU:s räkning. Effekten av detta är att EU kontrakterar ut sina gränser till auktoritära regimer i grannområdet. Flyktingar behandlas som varor som kan köpas och säljas på marknaden.

 

 

Under tiden är 12 000 flyktingar, av vilka hälften är barn, fast i Idomeni-”lägret” på gränsen till Makedonien, som nu stängs och omringas av ett stängsel som patrulleras av armén. Tusentals människor har levt i en lerpöl efter att tunga regnskurar härjat de ömtåliga tälten och barrackerna i lägret, och tre flyktingar dog då de försökte korsa floden längre ner vid gränsen i ett desperat försök att fortsätta resan mot säkerhet.

”Situationen här är definitionen av en humanitär kris,” sa Greklands hälsominister Andreas Xanthos. Även här har hjälporganisationer dragit sig tillbaka, delvis för att ta avstånd från det skamliga avtalet, delvis av rädsla för säkerheten för den egna personalen, då flyktingar tvingas kämpa om allt knappare resurser. ”Det finns människor som har varit här i månader och som nu är utmattade och de medicinska behoven är enorma,” sa Aspasia Kakari, en representant för Läkare utan gränser. Det har redan varit protester i det här och andra läger i Grekland och situationen är extremt sårbar.

Denna skamliga överenskommelse kommer sannolikt kollapsa förr eller senare. Människor som desperat flyr krig kommer inte att låta sig stoppas av utvisningshot. De kommer att finna nya vägar, förmodligen farligare sådana. Detta kommer inte att stoppa den ”organiserade människosmugglingen”, utan kommer att göra den ännu mer lönsam.

Den överväldigande majoriteten av dessa människor kommer från Syrien, Irak och Afghanistan, som alla är länder som kastats in i inbördeskrig som den västerländska imperialismen är ansvarig för. Hundratusentals, till och med miljoner av dem har flytt från dessa länder, majoriteten in i flyktingläger i grannländer som Libanon, Turkiet, etc.

Det var Angela Merkel som förra sommaren sa att alla syriska flyktingar som anländer till Tyskland skulle välkomnas, och självklart lockade detta hundratusentals att söka tillflykt. Det var spiken i kistan för Schengensamarbetet, för Dublinförordningen och för fri rörlighet inom Europa, då land efter land tog till åtgärder för att förhindra flyktingar från att korsa deras gränser. Hela den europeiska politiken är i oordning eftersom olika kapitalistiska regeringar käbblar om vem som ska stå för notan, finansiellt och politiskt.

Med det högerextrema AfD flåsandes i nacken behöver Merkel nu framstå som ”tuff mot invandrare.” Det är inte en slump att hon hade så bråttom att träffa ett avtal med Turkiet inför de stundande regionalvalen i Tyskland. I slutändan gjorde det ingen skillnad, men det visar de borgerliga politikernas cynism, som mäter mänskligt lidande i kronor och ören.

I tydlig kontrast till detta syns reaktionen bland vanligt arbetande folk över hela Europa. I själva Grekland har en enorm våg av solidaritet sköljt fram. Enligt en aktuell opinionsundersökning sa 85 procent att flyktingar ska få hjälp och 55 procent att de personligen bidragit. Grekiska arbetare har genomlidit massiva sänkningar av levnadsstandarden i form av löner, pensioner, etc, på omkring 30-40 procent, som ett resultat av den brutala åtstramningspolitik som trojkan (EU, ECB, IMF) förelagt. Trots detta erbjuder de hjälp och solidaritet till sina medmänniskor. Ett äldre par som lever nära Idomeni-lägret gick ut och erbjöd rent vatten och tvättmöjligheter för flyktingar som försöker korsa gränsen. Vilken enorm kontrast mot de kapitalistiska politikerna och det genomruttna EU!

Det är ett faktum att den så kallade ”flyktingkrisen” endast är ett problem från en kapitalistisk synvinkel. Visst, i en tid av kris för den europeiska kapitalismen, då regeringar överallt inför hårda åtstramningar för att få arbetare att betala för krisen, är det självklart utopiskt att tänka att kapitalister är så godhjärtade att de hittar ett sätt att betala för bostäder, mat och kläder åt hundratusentals människor.

Tvärtom, de kommer att vara beredda att spendera miljarder euro för att resa stängsel, patrullera haven, hyra ut sina gränser till länder i tredje världen, samt att vinna ökat politiskt stöd på att beskylla ”illegala invandrare” för det katastrofala tillståndet i offentlig sektor vars budgetar de har sablat ner skoningslöst.

Rörelsen för solidaritet med flyktingar, som redan existerar över hela Europa, behöver gå längre än praktiska frågor om hjälp och bli en kraftfull politisk rörelse som slår mot problemets kärna: genom att ta strid mot de imperialistiska krig och plundringståg som härjar de länder som flyktingar flyr ifrån, samt att peka ut det faktum att samhället har resurser för att erbjuda den nödvändiga hjälpen för flyktingar och att dessa finns på storföretagens och bankernas konton.

Det skamliga avtalet mellan EU och Turkiet måste bekämpas med full kraft. Om någon hade illusioner i myterna om EU:s grundvalar (fred, samarbete, solidaritet, fri rörelse), så borde detta avtal skingra dem. EU är och har alltid varit en klubb för kapitalister, en som främjar kapitalisternas och bankägarnas intressen och som domineras av de mäktigaste i klubben. Detta avtal avslöjar vad detta betyder i praktiken för flyktingar.

Jorge Martin

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,167FansGilla
2,326FöljareFölj
1,110FöljareFölj
2,021FöljareFölj
698PrenumeranterPrenumerera

Senaste Artiklarna