Historia & Teori

Internationella arbetarkvinnors dag uppstod på initiativ av 1800-talets socialistiska rörelse. Tack vare den ryska revolutionens utbrott på internationella kvinnodagen 1917 kom den att bli en kampdag för hela den internationella arbetarrörelsen.

I Indien, Mexiko, Argentina, Bolivia och många andra länder har massrörelser uppstått mot mäns våld mot kvinnor under de senaste åren. Förra året gick sex miljoner ut i strejk i Spanien mot kvinnoförtrycket. Kampviljan finns, men det behövs ett socialistiskt svar.

Sedan krisen 2008 har främlingsfientliga partier och rörelser stärkts i både Europa och USA. De har även lyckats vinna över vissa skikt inom arbetarklassen till sitt program. Delar av arbetarrörelsen har börjat anpassa sig till deras idéer och börjat ställa krav på hårdare gränskontroller. En del försöker legitimera detta med citat från Marx, men sanningen är att en sådan kortsiktig politik varken har något att göra med Marx eller med traditionerna från Första, Andra eller Tredje internationalen.

Människan har den kunskap som krävs för att kunna nå de mest avlägsna delarna av vårt solsystem och utveckla förarlösa bilar, men ändå är vi maktlösa när det kommer till att lösa våra vardagliga problem. Den moderna vetenskapens framsteg är häpnadsväckande, men samtidigt tvingas vissa bo på gatan för att det inte finns tillräckligt med bostäder och unga har svårt att hitta bra jobb.

För 50 år sedan gick gruvarbetarna på statliga LKAB ut i en mäktig vild strejk som skar rakt igenom propagandan om det snälla klassamarbetets Sverige. De inspirerade arbetare i hela landet att ta strid för bättre arbetsvillkor, i en våg av vilda strejker som spred sig som en löpeld. Detta är historien om den stora gruvstrejken.

För 50 år sedan gick arbetarna på statliga LKAB ut i en vild strejk som skakade om hela "den svenska modellen" och beredde vägen för 1970-talets radikalisering inom arbetarrörelsen. På Marxistiska Studenters studiehelg talade Anders Hjelm om gruvstrejken och hans egna erfarenheter därifrån.

Affärsnyheterna beklagade sig nyligen över att det förekommer "inverterad räntekurva" i ett flertal länder, som om det var ett förebud om en kommande domedag. Många arbetande människor fick fundera själva över vad detta kunde tänkas betyda. Tio år efter "den stora recessionen" är det förståeligt om många tror att vi levt i ständig lågkonjunktur sedan dess och att saker knappast kan bli sämre. Men trots att saker inte har varit bra i de flesta länder kan saker också bli mycket, mycket värre. I den här artikeln förklarar vi varför.

Den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Strax efter krisen 2009 skrev Alan Woods en svidande uppgörelse med den katastrof som kapitalismen inneburit för den östtyska arbetarklassen. Om detta verkligen var den seger för kapitalismen som socialismens fiender påstår – varför anser då så många att det var bättre förr?

Vi har sett massdemonstrationer för klimatet i land efter land, där arbetare och unga går ut i kamp för vår planet. Man söker med ljus och lykta efter en väg ut ur klimatkrisen. Enligt medierna är lösningen att alla ska sluta flyga och bli vegetarianer, men är det verkligen så?

Konsumentmakt är idén om att åstadkomma förändring av samhället genom vad vi väljer att köpa. Men för varje miljöskadligt företag, produkt eller process som vi lyckas stänga ner kommer bara ett annat att ersätta det. Vi måste förändra det system som ger upphov till dess existens, det vill säga kapitalismen.