Rekordmånga deltagare på Revolutions studiehelg Röd Oktober

av Revolution
Foto: Christofer Bengtsson / Revolution

Helgen den 7-9 oktober gick Revolutions studiehelg Röd Oktober av stapeln. Med ett 50-tal deltagare, fantastiska politiska diskussioner och en rekordstor insamling, var det en milstolpe för den marxistiska tendensen.

Kamrater och sympatisörer kom från hela landet till Göteborg för att delta i helgens politiska diskussioner, från bland annat Umeå, Stockholm, Uppsala, Malmö, Halmstad och Helsingborg. Detta är den största och mest framgånsgrika studiehelg som Revolution organiserat, vilket inte minst visar att intresset för revolutionära marxistiska idéer växer snabbt i Sverige.

Entusiasmen visades av årets insamling till Revolution, som slog alla tidigare rekord med hästlängder. Flera äldre gav större bidrag, men ännu viktigare var bidragen från många nytillkomna som gav flera hundra kronor vardera. Insamlingen nådde till sist över 60 000 kronor! Detta visar både entusiasm och revolutionär vilja, och den höga politiska nivå som präglade hela helgen.

Perspektiv för världsrevolutionen

Foto: Ylva Vinberg / RevolutionHelgen inleddes på fredagskvällen med en diskussion om perspektiv för världsrevolutionen som inleddes av Niklas Albin Svensson från Internationella Marxistiska Tendensen.

Han beskrev den ekonomiska, sociala och politiska situationen, och tecknade en bild av en kapitalism i djup kris som inte längre kan utveckla samhället som det gjorde innan. Men han gav också många exempel på att massorna börjat kämpa tillbaka och söker efter ett verkligt alternativ.

Kraschen 2008 markerade kapitalismens inträde i en djup kris på alla plan – ekonomiskt, socialt och politiskt. Ekonomiskt, genom att den inte längre kan utveckla produktivkrafterna, vilket lett till massarbetslöshet och enorma skuldberg.

Socialt, genom att borgarklassens nedskärningar och attacker mot arbetarklassen provocerat fram klasskamp i land efter land. Politiskt, genom att de etablerade partierna befinner sig i kris medan arbetarklassen massivt börjat söka efter mer radikala alternativ till vänster i flera länder.

I Europa har Brexit utlöst en kaosartad situation i Storbritannien, och hotar att knuffa ner Italien i kaos, på grund av dess höga statsskuld, låga produktivitet och svaga banker.

Missnöjet och frustrationen är enormt. I länder som USA och Storbritannien har det kanaliserats genom Bernie Sanders och Jeremy Corbyn, och i Spanien har rörelsen mot nedskärningar och vräkningar hittat ett uttryck i vänsterpartiet Podemos. Detta är viktiga exempel på att en underliggande radikalisering ofta får ett plötsligt och explosivt uttryck. Det betyder att vi måste vänta oss det oväntade, även i Sverige.

Ingenstans är kapitalismens oförmåga att föra samhället framåt mer uppenbart än i Mellanöstern. Irak-kriget har destabiliserat hela regionen och skapat utrymme för Isis och andra jihadistiska monster. USA:s oförmåga att dominera världen som tidigare bidrar samtidigt till att göra situationen än mer instabil.

I nuläget har imperialisternas interventioner och revolutionernas misslyckanden gjort att det råder en kontrarevolutionär situation i Mellanöstern. Men läget kan förändras snabbt när något händer i något av de tre nyckelländerna med en stark arbetarklass – Turkiet, Egypten eller Iran. Vi har redan sett exempel på att arbetarklassen i bland annat Irak försöker kämpa tillbaka genom massprotester.

Vi lever i den mest turbulenta perioden i mänsklighetens historia, där den revolutionära processen blir extra utdragen på grund av att arbetarrörelsens ledning håller tillbaka kampen, samtidigt som det inte finns några revolutionära partier som kan ge kampen en socialistisk inriktning. Vår uppgift är att kämpa för att revolutionära marxistiska partier ska bildas i alla länder. Det är den enda garantin för att de enorma klasstrider som står på dagordningen ska leda till segerrika revolutioner.

Marxistisk filosofi

Foto: Ylva VinbergLördag morgon inledde Ylva Vinberg passet om Marxistisk filosofi. Hon förklarade att alla har en filosofi, ett sätt att se på omvärlden, men om vi inte medvetet väljer den så kommer vi att annamma de idéer som dominerar i samhället. I ett klassamhälle är detta alltid den härskande klassens idéer.

Den marxistiska filosofin kallas dialektisk materialism. Att den är materialistisk – till skillnad från idealistisk – betyder att det är människornas tillvaro och liv som formar deras idéer. Att den är dialektisk betyder att den studerar alla fenomen i sin förändring och utveckling.

Men utvecklingen sker aldrig i en rak linje. Långa till synes händelselösa perioder, där frustration, missnöje och ilska byggs upp under ytan, avlöses av plötsliga vågor av klasskamp. Detta kunde man exempelvis se i Tunisien, där massorna inom loppet av veckor störtade en diktator, Ben Ali, som suttit vid makten i årtionden. Snart därpå föll också Mubaraks synbart mycket starka regim samman som ett korthus.

Till följd av att det saknades ett marxistiskt ledarskap för rörelserna, har situationen i hela Mellanöstern trots de revolutionära rörelserna tillfälligt vänts till reaktion. Detta visar att riktiga idéer och politiska program i vissa lägen kan spela en helt avgörande roll. Marxismen förnekar alltså inte idéernas betydelse, men förklarar att det är de materiella omständigheterna som avgör när en idé kan uppkomma och när den kan få genomslagskraft.

Den dialektiska materialismen är en vetenskap som gör att vi kan förstå den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen, och inom vissa ramar göra förutsägelser, som gör att vi kan rusta oss för det som komma skall. Den löper som en röd tråd genom marxismen, och är absolut oumbärlig för revolutionärer.

Spanska revolutionen – 80 år sedan inbördeskriget

Foto: Ylva VinbergHannes Oscarsson inledde passet om den spanska revolutionen med att citera Trotskij, som förklarade att den spanska arbetarklassen hade kraften och modet att inte bara ta makten en gång, utan tio gånger om hade man bara haft ett ledarskap som visat vägen.

Gång på gång hade arbetarklassen chans att ta makten och krossa både den borgerliga staten och fascismen i Spanien för gott. De upprättade flera gånger arbetarråd liknande de sovjeter som fanns i den ryska revolutionen, och beväpnade sig för att krossa fascismen. Man strejkade medan bönderna ockuperade jorden.

Stalins folkfrontstaktik spelade dock en förödande roll. Den innebar att man tonade ned det revolutionära innehållet i sina krav för att kunna samarbeta med den "progressiva borgerligheten". Men detta garanterade tvärtom att man inte kunde ge arbetarna och bönderna något att kämpa för – bröd och jord, men också arbetarkontroll och avskaffandet av den kapitalistiska exploateringen.

Stalinisterna saboterade aktivt alla försök i revolutionär riktning och upprättade en militärdiktatur för att kväva revolutionen. Man förbjöd vänsterns tidningar och spärrade in deras ledare samtidigt som man stoppade strejker och lämnade tillbaka fabriker till deras gamla ägare.

Men även Socialistpartiet PSOE och anarkisternas ledare gav sitt stöd till folkfrontspolitiken och vägrade leda arbetarna till makten. Istället för socialism fick den spanska arbetarklassen reaktion och 40 år av fascistisk diktatur. Lärdomarna är extremt relevanta för dagens revolutionärer, när alla möjliga slags reformister återigen talar om klassamarbete.

Kampen mot rasism

Niklas Albin Svensson inledde diskussionen om kampen mot rasism. Han förklarade rasismens uppkomst och roll i det kapitalistiska systemet, genom kolonialismen, slaveriet i USA och imperialismen.

Borgarklassen använder sig av rasism och andra slags förtryck för att splittra arbetarklassen, för att undvika enad kamp och för att lättare kunna härska. Man skapar och förstärker vad som i praktiken är konstgjorda skiljelinjer, och eggar arbetare mot varandra för att förhindra dem från att kämpa mot borgarklassen för bättre löner och villkor.

Under diskusisonen och avslutningen förklarades det gång på gång hur människor världen över har allt att vinna på att enas i kampen mot det rådande systemet och dess försvarare. Klasskampen fungerar som en enande kraft som inspirerar människor på tvärs över alla artificiella skiljelinjer, på grund av att den grundar sig i den enda verkliga intressekonflikten, nämligen den mellan två olika klasser.

Lansering av Trotskijs bok Stalin

Lansering av Stalinboken. Foto: Ylva VinbergPå lördagkvällen hade vi en intern lansering av Trotskijs biografi Stalin. För första gången kommer denna bok ut i en komplett utgåva med mängder av aldrig tidigare utgivet material, redigerad av Alan Woods från Internationella Marxistiska Tendensen.

I biografin förklarar Trotskij hur en person som kunde börja som bolsjevik och revolutionär slutade som tyrann och diktator. Men den är mer än en historisk beskrivelse av Stalin. Det är även en beskrivning av den ryska revolutionen, och Sovjetunionens utveckling i isolering, vilket skapade grogrund för den byråkrati som fick sin personifiering och ledare i Josef Stalin.

Olika perioder kräver och lyfter fram olika individer på den historiska scenen. Medan den ryska revolutionen skapade och lyfte fram en Lenin och en Trotskij, lyfte den kontrarevolutionära perioden efter inbördeskrigets slut fram en Stalin, som representant för den framväxande byråkratin. Han kom att sätta sin personliga prägel på Sovjetunionens och världens utveckling.

Internationella Marxistiska Tendensens bokförlag Wellred Books kan ge ut denna nya Stalinbiografi efter ett enormt arbete som pågått under mer än ett årtionde. Man har grävt upp material ur Trotskijs arkiv, som den gamla utgåvans redaktör Malamouth hade utelämnat. Men Malamouth inte bara utelämnade viktiga delar, utan ersatte det många gånger med egna kommentarer som stod i direkt motsättning till Trotskijs analys. I bokens förord kan man därför läsa Trotskijs barnbarn, Esteban Volkov, som tackar för att IMT äntligen har kunnat göra Trotskij rättvisa.

Lördagen avslutades med en revolutionär stödfest, där vi sjöng kampsånger och diskuterade vidare.

Svenska arbetarrörelsens historia

Bokbordet. Foto: Ylva VinbergPå söndagsmorgonen var ämnet den svenska arbetarrörelsens historia. Diskussionen inleddes av Fredrik Albin Svensson, som berättade om uppkomsten och urartningen av tre masspartier med revolutionär potential i Sverige: Socialdemokraterna, Kommunistiska partiet och Socialistiska Partiet.

Han berättade om den svenska arbetarklassens kolossala kampvilja kring sekelskiftet, som lade grunden för byggandet av en av världens starkaste fackliga organisationer – LO. Ledningen började dock mycket snart allt mer se som sin uppgift att hålla tillbaka arbetarnas kamp, snarare än att leda den till seger. Detta var smärtsamt uppenbart redan i upptakten till storstrejken 1909, men har blivit ännu tydligare idag.

I sin kamp mot den svenska borgarklassen kommer arbetarklassen att också behöva ta konflikt och göra sig av med arbetarrörelsens byråkrati, som blivit ett hinder i dess väg. Samtidigt kommer man återupptäcka de revolutionära traditioner, som borgarklassen och reformisterna begravt under den förljugna massa, som de kallar historieskrivning. Därför är det av yttersta vikt att känna till den svenska arbetarklassens historia.

Trotskijs liv och idéer

Foto: Christofer Bengtsson / RevolutionHelgen avslutades med ett pass om Trotskijs liv och idéer som inleddes av Stefan Kangas. Tillsammans med Lenin, var Trotskij den främsta ledaren för den ryska revolutionen, och efter Lenins död var han marxismens främsta företrädare och försvarare. Och det var just hans gärning efter Lenins död, som Trotskij själv beskrev som sin viktigaste, för då fanns det ingen annan kvar som kunde föra marxismens arv vidare.

Ingen idéströmning har någonsin blivit så jagad på global skala som marxismen (den så kallade trotskismen) efter Sovjetunionens och kommunistpartiernas stalinistiska urartning. På grund av borgerligheten och den sovjetiska byråkratins politiska och teoretiska bankrutt kunde de inte besvara trotskisterna på ett politiskt plan.

Därför försökte de istället tillintetgöra trotskisternas bästa ledare fysiskt, och framförallt Trotskij och hans familj. Trotskij själv blev mördad av en stalinistisk agent 1940, men inte förrän Stalins agenter hade mördat och förföljt flera av hans barn – även de som inte var politiskt intresserade.

IMT byggs enligt de idéer och traditioner som etablerats, bevarats och utvecklats av Marx, Engels, Lenin och Trotskij – och senare, efter Trotskijs död, Ted Grant. Detta är den vetenskapliga socialismens, den revolutionära marxismens traditioner, som är en absolut nödvändighet för arbetarklassen i de kommande stora klasstrider som står på dagordningen.

Organisera dig i IMT!

Helgen var en strålande framgång för den svenska marxistiska tendensen. Många som som deltog uttryckte att det hade varit helt fantastiskt och att de hade lärt sig oerhört mycket. Entusiasmen smittade av sig på alla som var där, vilket var synlig under hela helgen men märktes mest konkret i den rekordstora insamlingen.

Med denna entusiasm fortsätter vi bygga marxismens styrkor. Vi måste bygga en tendens som kan nå ut med marxismens idéer – precis de som arbetarklassen måste beväpnas med för att kunna avskaffa kapitalismen.

Organisera dig du med! Gå med i IMT och kampen för socialistisk revolution!

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 199 kr får du 10 nr av Revolution med 16 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.