Polens kvinnor slår tillbaka kyrkans och statens attack mot aborträtten

av Ben Gliniecki (Översättning: Heikki Moisio)
Polens kvinnor slår tillbaka kyrkans och statens attack mot aborträtten

Storartade demonstrationer och strejker, ledda av landets kvinnor, bröt måndagen den 3 oktober ut över hela Polen. Kampen står mot en lag som skulle förbjuda abort under alla omständigheter, inklusive fall där våldtäkt eller incest förekommit, eller där det finns ett hot mot kvinnans liv. Även i detta land där den katolska kyrkan är så stark – och där högerpartiet Lag och Rättvisa vann för bara ett år sedan – är kampviljan levande och explosiv.

Demokratiska rättigheter hotas

Den föreslagna lagen är ett resultat av en namninsamling, som startades av en grupp abortmotståndare med stöd av Polens mäktiga katolska kyrka, och som samlade 450 000 underskrifter. Man föreslår att ytterligare skärpa lagstiftningen mot abort i ett land där det redan nu är extremt svårt att avsluta en graviditet. Det polska parlamentet godtog lagförslaget första gången det kom upp till omröstning, samtidigt som man avslog ett motförslag som istället skulle ha underlättat tillgången till abort.

Även om förslaget inte har formellt stöd från regeringen, och det beslutsamma motståndet i själva verket har tvingat den att offentligt ta avstånd från och uttala sig emot lagen, stöder många företrädare för Lag och Rättvisa-regeringen förslaget.

Detta trots att endast 14 procent av Polens befolkning stöder ett strängare abortförbud, medan 25 procent vill se större tillgång till abort, och 42 procent är emot förändringar i den nuvarande lagen. Detta folkliga motstånd är ännu mer betydelsefullt med hänsyn till den enorma propagandakampanjen från kyrkans och statens sida mot kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar, vilket är en grundläggande demokratisk rättighet.

Reaktionen vädrar medvind

Sedan Lag och Rättvisa-partiet vann valet förra året, har reaktionära sociala krafter i landet fått blodad tand, vilket kulminerade i namninsamlingen för att skärpa abortlagen. Detta har även återspeglats i kampen som blossat upp mellan Polens katolska kyrka och Vatikanen under det gångna året.

För ungefär ett år sedan deklarerade påve Franciskus att präster skulle tillåtas förlåta synden abort. Detta är ett led i Vatikanens cyniska plan för att omforma kyrkans image till en mysig och omsorgsfull institution, efter att en rad finansiella och pedofilirelaterade skandaler uppdagats.

Detta drag gjorde kyrkans extremt konservativa element, som är starka i Polen, ursinniga. Det polska episkopatet svarade i april med att i alla kyrkor läsa ut ett upprop, som krävde fullständiga rättigheter inför lagen för alla foster från befruktningsögonblicket. Namninsamlingen och lagförslaget är ett direkt resultat av detta upprop.

Men Lag och Rättvisas valseger förra året var inte ett tecken på någon högersväng i det polska folkets sociala och politiska åsikter, utan är resultatet av sökandet efter ett alternativ till åtta års styre av liberalkonservativa Medborgarplattformen, som lett till dramatiskt ökad ojämlikhet. Avsaknaden av ett vänsteralternativ ledde till att Lag och Rättvisa kom till makten.

Detta förklarar det till synes motsägelsefulla fenomenet där Lag och Rättvisa leder i opinionsundersökningar, medan det samtidigt pågår massiva protester och strejker mot partiet. När folket röstade på Lag och Rättvisa röstade de emot ett etablissemang som dominerat deras liv år ut och år in – men de röstade inte för de attacker på kvinnor, och andra socialt reaktionära beslut dessa högerpolitiker vill driva igenom.

Det anmärkningsvärt grova och barbariska abortförslaget var droppen, som efter åratal av uppbyggd frustation lyfte ilskan till nya nivåer. Under dessa omständigheter och i avsaknaden av ett starkt arbetarparti, tände uppmaningen från en relativt obemärkt organisation gnistan för massornas underliggande vrede. "Kvinnostrejken" stöddes i själva verket både aktivt och passivt av stora lager inom arbetarklassen och bortom den. Protesterna hade sannolikt blivit ännu större, om en stark arbetarorganisation kallat ut samtliga arbetare, istället för endast kvinnorna. De mest intelligenta företrädarna för den härskande klassen är mycket oroliga för en sådan utveckling.

Protesters makt

Regeringen har inte kunnat ignorera protesternas omfattning. Uppskattningsvis 100 000 människor fyllde gatorna i hela landet, klädda i svart för att symbolisera döden för kvinnors rättigheter, och de potentiella offer som skulle mista livet till följd av lagens tillämpning.

Affärer och restauranger stängde för dagen för att visa solidaritet med strejken och göra det möjligt för kvinnliga anställda att delta, medan kvinnor som gick till jobbet gjorde det svartklädda från topp till tå. Under tiden kastade ärkebiskopen av Lodz bensin på lågorna genom att kalla protesterna en manifestation för "dödens civilisation", medan utrikesministern beskrev dem som "marginella" och "ett hån".

Premiärministern tvingades först att ta avstånd från utrikesministerns uttalanden, och sedan lova att regeringen skulle motsätta sig lagförslaget i parlamentet. Men eftersom parlamentsledamöter får en fri röst i frågan, och med en majoritet för Lag och Rättvisa, är det möjligt att den ändå går igenom.

Vilken väg framåt?

Allt detta sker medan Lag och Rättvisa-regeringen staplar motsättningar på varandra med den Europeiska Unionen, i bland annat frågor som lag och ordning, den polska konstitutionen och invandring. EU-parlamentet har tagit vara på möjligheten att få en poäng mot Lag och Rättvisa genom att hålla en meningslös debatt om den föreslagna anti-abortlagen (en fråga som den inte har någon makt över), med den enda avsikten att irritera den polska regeringen.

Lag och Rättvisa gynnas till en viss grad av sin konflikt med EU, som den utmålar som en kamp för att ta tillbaka makten över landet för vanliga människor, med en retorik som påminner om Brexitkampanjan i Storbritannien. Att EU-parlamentet lägger sig i debatten kan i bästa fall ha ingen effekt alls, och i värsta fall bidra till att stödet för Lag och Rättvisa ökar.

Som vi kan se är det istället masskampens metoder som kan garantera grundläggande demokratiska rättigheter, och seger över de konservativa och högern. Massaktioner, kollektiv kamp och strejker är vägen framåt, men fortfarande saknas arbetarorganisationer för att koordinera dessa, och sprida dem till bredast möjliga lager.

Reaktionära abortförbud är inte bara en attack från den härskande klassen som riktar sig mot kvinnor, utan mot alla arbetares och ungdomars intressen. I sista hand är rörelsen mot en reaktionär socialpolitik i Polen ett produkt av sökandet för en väg ut ur kapitalismens globala återvändsgränd. Lag och Rättvisa sitter för tillfället vid makten, men kommer inte att göra det länge till då man saknar lösningar för de grundläggande problemen. Det är genom masskamp mot högern och kapitalismen, och med ett parti baserat på sådana metoder, som en verklig väg ut ur återvändsgränden kan hittas.

7 oktober 2016

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 199 kr får du 8 nr av Revolution med 16 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge oss en donation.