Måste Syriza regera med Oberoende greker? Eller finns det ett alternativ?

av Kommunistiska tendensen i Syriza

Vad skulle Syrizas ledarskap ha kunnat göra för att åstadkomma en vänsterregering som inte måste luta sig mot ett högerparti? Läs den Kommunistiska tendensen i Syrizas uttalande om vad som kan göras för att åstadkomma en oberoende vänsterregering.

Som man kunde både förutsäga och förvänta sig, råder det för närvarande politisk förvirring, desillusionering och låga förväntningar. Därför tenderar majoriteten av vårt partis väljarbas att se koalitionen med Oberoende greker som "rimlig", med argumentet att det inte "fanns något annat sätt" för Syriza efter kommunistpartiets (KKE:s) vägran att samarbeta, att bilda en stabil och oberoende vänsterregering. Men är det verkligen fallet? Vi tror inte det!

Först och främst, står det klart att KKE:s ledarskap bär det huvudsakliga ansvaret för det faktum att en självständig vänsterregering inte kunde förverkligas. Vid en tidpunkt när de arbetande massorna gick skarpt åt vänster på valplanet, vilket gav en majoritet -- till och med en egen majoritet i de större städerna -- till partier som låg åt vänster och från den kommunistiska traditionen, så vägrar KKE:s ledare dra fördel av detta mandat för att dra fördel av detta mandat för att åstadkomma en regering som kan företräda arbetarklassens intressen. De har misslyckas med att föra fram grundläggande krav som skulle kunna visa de kommunistiska idéernas överlägsenhet inför massan av befolkningen. Med denna sekteristiska ingång, misslyckades de inte bara med att "avslöja" Syrizas ledarskap, utan gav dem istället en politisk ursäkt att vädja till så kallade "allierade" i det borgerliga politiska lägret.

Denna oacceptabla ståndpunkt från KKE:s ledarskap, sett från klassens synvinkel, berättigar ändå inte på något sätt Syrizas ledarskaps beslut att samarbeta med ett nationalistiskt högerparti, Oberoende greker, som tvingar Syriza att gå med på sina "röda linjer". Detta kommer stoppa regeringen från att genomföra några grundläggande, radikala vänsterkrav.

Istället skulle Syrizas ledarskap ha antagit en linje som skulle ha resulterat i bildandet av en oberoende vänsterregering. Detta borde och kunde ha inkluderat följande:

1. KKE:s ledarskap uteslöt inte att de skulle rösta för olika förslag om de gynnade arbetare och riktade sig mot nedskärningspolitiken. I själva verket tvingades KKE att acceptera detta offentligt. I det avseendet kunde Syriza göra ett upprop till KKE -- inte i konkreta frågor och inom gemensamt överenskomna tidsramar -- om att rösta för en Syriza-regering. Till exempel skulle de kunna enas om alla de arbetarvänliga åtgärder som finns i Thessaloniki-programmet, tillsammans med alla andra grundläggande åtgärder som KKE kunna tänkas föreslå.

2. Naturligtvis skulle Syrizas förfrågan om förtroende från de andra partierna också kunna riktas till Oberoende greker, men utan att bilda en koalitionsregering med dem. Det skulle ha varit det första verkliga provet på Oberoende grekers -- i vår mening ytliga, demagogiska och inkonsekventa -- "anti-memorandum"-politik.

3. Om KKE:s ledarskap skulle förvägra Syriza denna väldigt specifika och tillfälliga programmatiska överenskommelse och stöd i förtroendeomröstningen, borde Syriza omedelbart ha utropat ett nyval. Genom att konsekvent och tålmodigt försvara behovet för en självständig vänsterregering och basera sig på det avsevärda folkliga stödet för Syriza, i synnerhet i de största städerna, skulle Syrizas ledare kunna öka partiets väljarstöd och sedan regera med en bekväm parlamentarisk majoritet.

En sådan hållning skulle ha visat i praktiken att Syriza tog verkliga, ärliga och rimliga steg, och inte bara tomma gester, i riktning mot en koalition med KKE. Men vad gjorde Syrizas ledarskap istället? I sitt tal på valnatten riktade kamrat Tsipras inga specifika förfrågningar till KKE. Hela Syrizas ledarskaps offentliga hållning verkade vara att jämställa eventuella samarbeten med KKE, det borgerliga nyliberala nedskärningspartiet To Potami ("Floden") och Oberoende höger, ett populistiskt parti som tagit ställning mot trojkans memorandum. Detta var bara en formell hållning eftersom det var uppenbart att Syrizas ledarskap redan var beredda att bilda någon slags koalitionsregering med Oberoende greker. Detta underlättades utan tvekan enormt av KKE:s sekterism och pressen från borgarklassen. Samtidigt har Syrizas ledarskap hycklande framställt att det skulle vara en "politisk avvikelse" att utlysa nyval.

Kommunistiska tendensen i Syriza skrev igår (26 januari) ett uttalande där vi uttryckte och argumenterade för vår oenighet i fråga om att välja Oberoende greker som koalitionspartner. Det är ett olyckligt val och framför allt är det politiskt felaktigt. Det är ett stort misstag att bilda en koalition med ett nationalistiskt högerparti som offentligt framställer sig som det borgerliga etablissemangets vakthund mot "vänsterns överdrifter", när det fortfarande är möjligt att bilda en oberoende vänsterregering.

Vi förstår varför arbetande människor som röstade på Syriza, ser Oberoende greker som en "nödvändig allierad" mot memorandapolitiken. Alla dessa människors förvirring och illusioner kommer, emellertid, snabbt försvinna på grundval av deras erfarenheter av den kommande utvecklingen.

Men vi måste dock säga att för vårt partis ledarskap, är samarbete med Oberoende greker inte samma sak. För det Syrizas nuvarande ledarskap, är det en ursäkt att undvika de radikala uppgifter som en oberoende vänsterregering skulle behöva genomföra, och det är också ett ytterligare steg för att blidka den grekiska härskande klassen, i en process för att förlika sig med de senares ekonomiska och politiska makt.

I detta kritiska ögonblick, när "Vänsterplattformens" [vänstern i Syriza] borde ha ställt upp det största ledarskapet mot det skadliga samarbetet med Oberoende greker och krävt en oberoende vänsterregering, har den tittat åt andra hållet och gått in i regeringskoalitionen med det populistiska och borgerliga gäng som kallas Oberoende greker.

Kommunistiska tendensen i Syriza bjuder in alla vänsteraktivister i Syriza att stå upp emot mot allt prat om "oundvikligheten" i en allians med Oberoende greker och slåss tillsammans för följande:

  • Kamp för att det inte ska bli någon reträtt från de förslag i Syrizas valplattform som ligger åt vänster och som gynnar arbetare.
  • Tålmodigt försvar för behovet av att byrta regeringssamarbetet med Oberoende greker och behovet för en majoritetsregering till vänster, med ett socialistiskt program, för att skriva av skulderna och avlägsna inte bara åtstramningspolitiken, utan också kapitalismen som är det system som gav upphov till alla dessa åtgärder.

(2015-01-27)

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 329 kr får du 10 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.