Marxistisk teori

Marxismen och historien

av Martin Oscarsson

Marxismen har en helhetssyn på den historiska utvecklingen. Det går en röd tråd från ursamhälle till modern tid, i form av en fortlöpande utveckling av produktivkrafterna, från muskelkraft, via redskap och enklare maskiner, till den moderna storindustrin. Dessa har i sin tur gett upphov till en rad samhällssystem, från urkommunismen till dagens kapitalism. Som marxister lägger vi stor vikt vid historien, eftersom vi inte kan förstå dagens samhälle utan att förstå historien.

Vad är proletär bonapartism?

av Martin Oskarsson

En bonapartistisk regim styr med diktatoriska medel och balanserar mellan olika klasser och grupper i samhället för att säkra sin makt. För att förstå hur bonapartism uppstår krävs en analys av statens roll.

Enligt marxismen är staten i grund och botten en våldsmakt, vars kärna är polisen, rättsväsendet och militären och dess roll är att dämpa klassmotsättningarna i samhället och bevara det rådande ekonomiska systemet. Staten är därför sammankopplad med klassamhället.

Långt tillbaka i historien fanns ingen statsmakt; en kvarleva från denna tid var prärieindianernas samhälle i Nordamerika innan de vita kolonisatörernas erövring. Följaktligen kommer staten att vara överflödig i ett framtida klasslöst samhälle.

[VIDEO] Marxismens relevans idag

av Alan Woods

Avanti publicerar här ett videoföredrag om Marxismens relevans idag. Marxismen har alltid varit en attackerad vetenskap och stått under en ständig smutskastning från borgerligheten. Åren efter Sovjetunionens fall fick den reaktionära borgerliga vetenskapen vatten på sin kvarn och deklarerade marxismens och kommunismens död.

Marxismen och staten

av Avanti

Vad är det för demokrati att hundratusentals ungdomar och löntagare kastas ut i arbetslöshet? Vad är det för frihet att pris- och hyreshöjningar äter upp redan tunna lönekuvert. Vem har röstat fram företagarnas och direktörernas kapitalflykt och valutaspekulationer? Vilken omröstning har sagt att arbetarna är tvungna att bära den ekonomiska krisen på sina krökta ryggar? Så fungerar den fria marknadskrafternas "demokrati".

Är massornas medvetande för lågt? Eller ligger problemet hos ledarskapet?

av Josef Falkinger

Det är på modet inom vissa delar av vänstern att skylla avsaknaden av framväxten av ett verkligt vänsteralternativ inom den internationella arbetarrörelsen på arbetarnas "låga medvetenhet". Detta är helt felaktigt och avslöjar en bristande förståelse för hur arbetarklassen rör sig historiskt. Arbetarklassen är fullt medveten om sin situation. Vad som saknas är ett ledarskap moget uppgiften att leda klassen i sin kamp för att förändra samhället.

Introduktion till historisk materialism

av MB

Historisk materialism innebär att tillämpa marxismens vetenskap på historiens utveckling. Den historiska materialismens grundläggande sats kan sammanfattas i en mening: "Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande." (Marx i förordet till boken "Till kritiken av den politiska ekonomin")

Förstatligande eller sönderfall

av Mikael Vinberg

Borgarklassen gillar att måla upp en fin bild av sig själv, till exempel deras nya megafon Annie Lööf. De tycker om och vill vara som entreprenörer. De som skapar välstånd och framgång - inte bara för sig själva utan för oss alla. De förvandlar uppfinningar till användbara produkter, de bygger fabrikerna där allt ska tillverkas. Fabrikerna där vi andra får jobb - och så skapar borgarklassen försörjning även för oss. Borgarklassen har helt enkelt skapat världen som vi alla lever i. Till viss del stämmer det ju också. Men då och då skakas den världen av djupa kriser.

Vad är bonapartism?

av Martin Oscarsson

Avanti! arbetar ständigt för att höja den politiska nivån och sprida medvetenhet om marxismens idéer. Ett sätt att göra det är att förklara marxismens grundläggande begrepp. Här reder Martin Oscarsson ut begreppet "bonapartism", vad marxister menar med det samt hur bonapartismen sett ut historiskt respektive idag.

Socialism eller kommunism?

av Martin Oscarsson

Det finns viss förvirring kring begreppen socialism och kommunism inom såväl vänsterfamiljen som övriga delar av arbetarrörelsen och vänstern. Detta är inte att undra på med tanke på alla de varianter av socialism som finns, alltifrån socialdemokratisk reformism till anarkistisk direktaktion, för att inte tala om kommunismens sammankoppling med stalinistisk diktatur.

Marxism och feminism

av Ylva Vinberg och Petra Edlund

I år var det hundraårsjubileum för instiftandet av den internationella kvinnodagen. Det var i Köpenhamn 1910 som 99 kvinnor från 17 länder samlades för att diskutera kvinnors situation och instifta en dag för att uppmärksamma kvinnofrågan. Det som inte är allmänt känt är det att det var främst socialdemokrater och kvinnor ur arbetarklassen som deltog och att dagen från början kallades socialistiska internationella kvinnodagen. Men, då som nu, är arbetarkvinnor en av de mest utsatta grupperna i samhället. 70 procent av världens 1,3 miljoner fattiga är flickor eller kvinnor.

Prenumerera på innehåll