Historia & Teori

Brev från Engels till J. Bloch (Utdrag)

av Friedrich Engels (1890)

En av de vanligaste lögnerna om marxismen, som de aldrig tröttnar på att upprepa på det borgerliga samhällets universitet och skolor, är att marxismen anser allting vara bestämt på förhand. Men människorna skapar sin egen historia. Marxismen förklarar bara hur det sker, och att detta har bestämda gränser, som i sista hand bestäms av produktionen och reproduktionen av vårt livsuppehälle. Ett av de bättre svaren har getts av Engels i hans klassiska brev till J. Bloch.

Den tyska revolutionen 1918-1923 (Del 1)

av Alexandra Bryngelsson

Mellan åren 1918 och 1923 var Tyskland inne i en revolutionär process. Arbetarklassen hade under flera tillfällen kunnat ta makten om det bara haft det rätta ledarskapet. Detta är första delen av två i en artikelserie om den tyska revolutionen och behandlar åren 1918 och 1919.

Vad vill Spartacusförbundet?

av Rosa Luxemburg (1918)

Rosa Luxemburg skrev detta program i december 1918, ett par dagar innan bildandet av Tysklands kommunistiska parti, efterföljaren till Spartakusförbundet. Läsaren kommer omedelbart inse att detta är ett upprop för ett socialistiskt Tyskland.

Pariskommunens lärdomar

av Lev Trotskij

Den 18 mars var det jubileum för Pariskommunens födelse, där arbetarklassen för första gången i historien tog makten. Med anledning av detta återpublicerar vi detta klassiska verk av Lev Trotskij om kommunens lärdomar.

8 mars – Internationella arbetarkvinnors dag: Kampen för kvinnans frigörelse

av Alexandra Bryngelsson

Den internationella kvinnodagen firas varje år den 8 mars som en protest mot det förtryck som drabbar runt hälften av världens befolkning, av ingen annan anledning än att de är just kvinnor. Det är ett förtryck som drabbar alla kvinnor oavsett klasstillhörighet, på ett ekonomiskt, sexuellt, kulturellt, politiskt och socialt plan. Men det kommer inte, som dagens 8 mars firande ibland antyder, ske genom att vi enar alla kvinnor oavsett klasstillhörighet – det kommer ske genom revolution, genom att arbetarklassen tar makten.

Vad är proletär bonapartism?

av Martin Oskarsson

En bonapartistisk regim styr med diktatoriska medel och balanserar mellan olika klasser och grupper i samhället för att säkra sin makt. För att förstå hur bonapartism uppstår krävs en analys av statens roll.

Enligt marxismen är staten i grund och botten en våldsmakt, vars kärna är polisen, rättsväsendet och militären och dess roll är att dämpa klassmotsättningarna i samhället och bevara det rådande ekonomiska systemet. Staten är därför sammankopplad med klassamhället.

Långt tillbaka i historien fanns ingen statsmakt; en kvarleva från denna tid var prärieindianernas samhälle i Nordamerika innan de vita kolonisatörernas erövring. Följaktligen kommer staten att vara överflödig i ett framtida klasslöst samhälle.

Vad är en revolutionär situation?

av Lev Trotskij (1931)

Avanti återpublicerar här en marxistisk klassisker, för att sprida marxismens idéer och inspirera våra läsare till egna vidare studier i marxismen. Det finns ingen bättre plats att börja än hos de marxistiska klassikerna: Marx, Engels, Lenin och Trotskij. Lev Trotskij var den ryska revolutionens främsta ledare vid sidan av Lenin. I denna text från november 1931 förklarar han vad som egentligen kännetecknar en revolutionär situation. Med två länder på den europeiska kontinenten: Grekland och Spanien, i utdragna förrevolutionära kriser, är denna text mer aktuell än på länge.

VIDEO - Den "heta hösten" i Italien 1969

av IMT

Vi publicerar här två videoupptagningar av diskussionen om den italienska "heta hösten" 1969, som ägde rum på International Marxist Tendencys världsskola i Grekland 2013. Diskussionen inleddes av Claudio Belotti från den Italienska sektionen.

Vad hände med arbetarstaten? - del 3

av Labour Party Young Socialists

Den här texten är en svensk översättning av en pamflett utgiven 1977 av dåvarande LPYS, det brittiska Labour partiets ungdomsförbund. I denna sista och tredje del av pamfletten "Vad hände med arbetarstaten" beskrivs och analyseras de katastrofala följder som den stalinistiska byråkratins politik, socialism i ett land, fick för utvecklingen på det internationella planet under mellankrigstiden.

Vad hände med arbetarstaten? - del 2

av Labour Party Young Socialists

Den här texten är en svensk översättning av en pamflett utgiven 1977 av dåvarande LPYS, det brittiska Labour partiets ungdomsförbund. I denna andra del utav tre i serien om den ryska revolutionen och utvecklingen i Sovjetunionen behandlas tiden efter revolutionen och utvecklingen i den unga arbetarstaten samt orsakerna till byråkratins framväxt.

Prenumerera på innehåll