Historia & Teori

Marxism och reformism

av V.I. Lenin (1913)

Denna text av Lenin behandlar marxismens förhållande till reformer – och till reformismen. Lenin vände sig mot de han kallar för "likvidatorer", vilket var en tendens inom den ryska socialdemokratin som menade att man skulle begränsa kampen till lagliga kampmetoder. Lenin förklarar att marxismen alls inte är mot reformer. Tvärtom står marxister i första ledet i kampen för deras förverkligande. Men så länge kapitalets välde består är de likväl bara tillfälliga, och därför helt otillräckliga. Målet är socialism.

Bill Landles – revolutionär i 65 år

av Alan Woods

Den 26 oktober 2014 fyllde Bill Landles 90 år. Han är en aktiv medlem i Internationella Marxistiska Tendensen, vars aktivitet går hela vägen tillbaka till Andra världskrigets dagar då han spelade en roll under den stora lärlingsstrejken. Han är ett levande band till vår rörelses tidiga pionjärsdagar.

Lenin är död

av Leo Trotskij

Den 21 januari 1924 dog Vladimir Ilitj Lenin, den store ryske marxisten, bolsjevikpartiets grundare och oktoberrevolutionens ledare. Här skriver Leo Trotskij, som tillsammans med Lenin spelade en avgörande roll som ledare för revolutionen, hans dödsruna. Texten är såvitt vi vet här för första gången publicerad på svenska språket.

Om auktoritet

av Friedrich Engels (1873)

"Några socialister har på sistone inlett ett regelrätt korståg mot vad de kallar auktoritetsprincipen. De behöver bara säga, att den och den handlingen är auktoritär, för att fördöma den. Detta summariska tillvägagångssätt drivs i ett sådant missbruk, att det är nödvändigt att se lite närmare på frågan." - Friedrich Engels, 1873

Om massorganisationerna: Brev till de ryska marxisterna

av Ted Grant

Vi publicerar här en text från 1999 av Ted Grant där han förklarar att arbetarklassen behöver en massorganisation i kampen emot borgarklassen, och därför tenderar att i revolutionära situationer röra sig genom dess traditionella massorganisationer. Nya massorganisationer uppstår som ett resultat av masskampen i en revolutionär situation, och skapas inte av små grupper av revolutionärer. Marxisternas uppgift är därmed inte att bygga "det nya masspartiet" och försöka konkurrera med arbetarpartierna. Uppgiften är att kämpa för marxismens idéer inom massorganisationerna och bygga marxismens styrkor.

Kvinnoförtryckets ursprung

av Rob Sewell

Idag är vi vana vid att minst hälften av världens befolkning lever under ett förtryck på grund av deras kön – för att de är kvinnor. Sexualiserat våld, sämre arbetsförhållanden och lägre löner, bördan av obetalt hemarbete och manlig dominans ses som något naturligt som alltid existerat i en eller annan form. Men forskning visar tvärtom att under majoriteten av människans historia har vi levt under jämlikhet – utan könsförtryck, klasser och stat.

Kapitalism och kvinnoarbete

av V.I. Lenin (1913)

Idag, 8 mars, är det den internationella kvinnodagen. Därför publicerar vi här denna korta text om arbetarkvinnans situation, skriven av Lenin år 1913.

Kvinnokamp och klasskamp - Del 1

av Marie Frederiksen

Denna artikelserie skrevs av en dansk marxist till hundraårsjubileet av den internationella kvinnodagens grundande 1911. Då deltog 99 kvinnor från 17 olika länder i en internationell socialistisk kvinnokonferens i Folkets Hus i Köpenhamn. Den första delen av denna artikelserie handlar om detta möte, ursprunget till kvinnoförtrycket i klassamhället, samt hur kapitalismen lägger den materiella grund som gör att kampen för kvinnors frigörelse kan angripas som en del av arbetarklassens kamp för hela mänsklighetens frigörelse från klassförtryck.

Dialektisk materialism och vetenskap

av IMT Sverige

Varje politisk rörelse, parti, eller till och med åsikt grundar sig medvetet eller omedvetet på någon slags filosofi eller världsåskådning. Den dialektiska materialismen är marxismens filosofi – dess metod. Marxismen handlar om att genomföra en radikal förändring av samhället och kräver därför en uppsättning filosofiska principer som är utomordentligt klara och grundliga, och som tillsammans utgör ett system.

Första internationalen 150 år – arbetarklassen behöver en revolutionär international

av Alan Woods

Vi publicerar här en artikel av Alan Woods från i höstas då det var 150 år sedan den Första Internationalen bildades. Den förklarar varför arbetarklassen då liksom idag behöver en revolutionär international för att kunna avskaffa kapitalismen. Den 28 september 1864 samlades delegater från olika länder i S:t Martins Hall i London. Detta var det dittills mest seriösa försöket att förena arbetarklassens klassmedvetna lager på en internationell konferens. Mötet sammankallades till följd av den internationella solidaritetsrörelsen för det polska upproret 1863.

Prenumerera på innehåll