Historia & Teori

När arbetarklassen styrde Frankrike – den revolutionära resningen i maj 1968

av Alexander Regander

De flesta har hört talas om ungdomsrevolten 1968, eller 68-rörelsen som den har kommit att kallas. Men hur startade den och vad innebar den egentligen? I Frankrike maj 1968 exploderade det kapitalistiska samhällets motsättningar i en folklig revolutionär resning där studententrörelsen och arbetarrörelsen gick hand i hand i massprotester mot  högerregeringen under general de Gaulle. Kampen utvecklades och hela Frankrike stod stilla under 10 miljoner arbetares kontroll.

Vad är bonapartism?

av Martin Oscarsson

Avanti! arbetar ständigt för att höja den politiska nivån och sprida medvetenhet om marxismens idéer. Ett sätt att göra det är att förklara marxismens grundläggande begrepp. Här reder Martin Oscarsson ut begreppet "bonapartism", vad marxister menar med det samt hur bonapartismen sett ut historiskt respektive idag.

[Video] Marxism och feminism

av Ylva Vinberg

Den 19 november bjöd Avanti! in till öppet möte där vi diskuterade marxism och feminism. Hur uppstod kvinnoförtrycket? Hur har det utvecklats genom historien? Vad är reformistisk respektive revolutionär feminism?

Ylva Vinberg som är medlem i Ung Vänster Backa-Lundby och föreningen Avanti! inledde mötet.

Ådalen 31: Det vi aldrig får glömma

av Martin Oskarsson

"Här vilar en svensk arbetare
Stupad i fredstid
Vapenlös, värnlös
Arkebuserad av okända kulor
Brottet var hunger
Glöm honom aldrig."

Så lyder Erik Blombergs dikt som finns inristad på gravstenarna för fem arbetare som mördades av militären under Ådalen 1931. En händelse som för alltid har etsat sig fast i medvetandet hos arbetare eftersom det är det mest tragiska kapitlet i arbetarrörelsens historia, och ett bevis på hur långt staten var (och är) beredd att gå för att knäcka arbetarnas kamp.

[Video] En djup ekonomisk kris – ett socialistiskt svar!

av Ylva Vinberg

Föreningen Avanti bjöd lördag den 9 oktober in till öppet möte där vi diskuterade den världsomspännande krisen för kapitalismen, dess orsaker, effekter och möjliga lösning. Mötet blev en väldigt lyckad tillstälning med 16 besökare och många bra, lärorika och klargörande diskussioner.

Här publicerar vi den inledning till diskussionen som hölls av Ylva Vinberg, Avanti och Ung Vänster.

Iran 1979. Den stulna revolutionen – del 2 av 2

av Alexander Regander

I första delen av min artikel om Irans stulna revolution 1979 gick jag igenom att revolutionen inte var en ”islamistisk revolution” utan hade karaktären av masskamp mot Shahens diktatur. Revolutionen ställde upp demokratiska krav men gick också längre efter hand och krävde en ekonomisk och social omvälvning. Massrörelsen utgjordes till största delen av arbetarklassen. Tyvärr kunde revolutionen kapas av Khomeini och prästerskapet på grund av avsaknaden av den subjektiva faktorn – ett revolutionärt marxistiskt parti som kunde leda masskampen in på den socialistiska revolutionens väg. Kontrarevolutionen fick på grund av att Khomeini och prästerskapet intog ledningen av revolutionen en mycket speciell karaktär; Revolutionen vändes av dess ledare till den mest reaktionära och blodiga kontrarevolution.

Ryska revolutionen del 2. Oktoberrevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Tsaren hade störtats i februari. Hade nu den ryska liberala borgerligheten uppnått vad de kämpat för under årtionden? Deras mål var att förvandla Ryssland till en modern kapitalistisk stat av västeuropeiskt snitt. Allmänna val, en parlamentarisk konstitution, ett modernt jordbruk och en industri stark nog att konkurrera på världsmarknaden. Vad hindrade dem nu från att avsluta kriget och verkställa sitt liberala program? För att slippa diskutera den frågan har hundratals böcker skrivits som odlar myten om att februarirevolutionen var demokratisk till skillnad från oktoberrevolutionen som beskrivs som en bolsjevikisk statskupp.

Socialism eller kommunism?

av Martin Oscarsson

Det finns viss förvirring kring begreppen socialism och kommunism inom såväl vänsterfamiljen som övriga delar av arbetarrörelsen och vänstern. Detta är inte att undra på med tanke på alla de varianter av socialism som finns, alltifrån socialdemokratisk reformism till anarkistisk direktaktion, för att inte tala om kommunismens sammankoppling med stalinistisk diktatur.

Ryska revolutionen del 1. Februarirevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Den här artikeln handlar om det som kallas Februarirevolutionen i Ryssland 1917. Det är ett exempel på ett uppror som segrar, där vi nästan på minuten kan se när de folkliga protesterna övergår i öppet uppror. Revolutioner i olika tider och i olika länder skiljer sig självklart åt. Men det är lika sant att säga att alla revolutioner liknar varandra. De har gemensamma kännetecken som vi kan studera och lära oss känna igen.

Iran 1979. Den stulna revolutionen – del 1 av 2

av Alexander Regander

Den iranska revolutionen startade redan tidigt 1977, då medborgarrättskämpar: intellektuella, studenter, författare och advokater, höjde sina röster och började kräva grundläggande demokratiska friheter. Dessa samhällsskikt utgör många gånger en bra barometer på de allmänna stämningarna i samhället, och deras medvetande reflekterar ofta de underliggande känslorna av missnöje som utvecklas och ackumuleras under en period av ökade sociala och ekonomiska motsättningar.

Prenumerera på innehåll