Historia & Teori

Vad är proletär bonapartism?

av Martin Oskarsson

En bonapartistisk regim styr med diktatoriska medel och balanserar mellan olika klasser och grupper i samhället för att säkra sin makt. För att förstå hur bonapartism uppstår krävs en analys av statens roll.

Enligt marxismen är staten i grund och botten en våldsmakt, vars kärna är polisen, rättsväsendet och militären och dess roll är att dämpa klassmotsättningarna i samhället och bevara det rådande ekonomiska systemet. Staten är därför sammankopplad med klassamhället.

Långt tillbaka i historien fanns ingen statsmakt; en kvarleva från denna tid var prärieindianernas samhälle i Nordamerika innan de vita kolonisatörernas erövring. Följaktligen kommer staten att vara överflödig i ett framtida klasslöst samhälle.

Vad är en revolutionär situation?

av Lev Trotskij (1931)

Avanti återpublicerar här en marxistisk klassisker, för att sprida marxismens idéer och inspirera våra läsare till egna vidare studier i marxismen. Det finns ingen bättre plats att börja än hos de marxistiska klassikerna: Marx, Engels, Lenin och Trotskij. Lev Trotskij var den ryska revolutionens främsta ledare vid sidan av Lenin. I denna text från november 1931 förklarar han vad som egentligen kännetecknar en revolutionär situation. Med två länder på den europeiska kontinenten: Grekland och Spanien, i utdragna förrevolutionära kriser, är denna text mer aktuell än på länge.

VIDEO - Den "heta hösten" i Italien 1969

av IMT

Vi publicerar här två videoupptagningar av diskussionen om den italienska "heta hösten" 1969, som ägde rum på International Marxist Tendencys världsskola i Grekland 2013. Diskussionen inleddes av Claudio Belotti från den Italienska sektionen.

Vad hände med arbetarstaten?

av Labour Party Young Socialists

Den ryska revolutionen är den största och viktigaste händelsen i vår historia. Det var första gången som arbetarklassen omkullkastade kapitalismen och ersatte den borgerliga staten med en egen stat. Sovjetunionen och den planerade ekonomin visade, trots sina problem och brister, på den inneboende styrkan som finns i en arbetarstat; ett samhälle där alla människors förmågor kan tillvaratas och utvecklas för samhällets bästa.

Klassen, partiet och ledarskapet

av Leo Trotskij (1940)

Vår historia är full av erfarenheter av revolutionär kamp. Den lär oss nödvändigheten av ett revolutionärt marxistiskt parti för den revolutionära processen. Därför publicerar vi här en text av Trotskij - för att lära oss om de problem som den spanska revolutionen fick lida på grund av problem med det proletära ledarskapet - en analys av den Spanska revolutionen och analyser av partiets roll och ledarskapets betydelse i en revolution.

[VIDEO] Marxismens relevans idag

av Alan Woods

Avanti publicerar här ett videoföredrag om Marxismens relevans idag. Marxismen har alltid varit en attackerad vetenskap och stått under en ständig smutskastning från borgerligheten. Åren efter Sovjetunionens fall fick den reaktionära borgerliga vetenskapen vatten på sin kvarn och deklarerade marxismens och kommunismens död.

Den spanska revolutionen 1931-39 – del 2

av Petra Edlund

Detta är den avslutande artikeln i en serie av två om revolutionen och inbördeskriget i Spanien på trettiotalet. I första delen beskrevs politiken och förutsättningarna som ledde fram till nödvändigheten av att arbetarna tog egna initiativ till kamp när ledarna gång på gång svek dem. Trots att socialistpartiet vann makten två gånger var de inkapabla att genomföra den sociala revolution som var nödvändig för Spaniens utveckling och förlorade därmed makten till borgerligheten. Arbetarnas och böndernas självständiga kamp byggde dock upp en stark organiserad arbetarklass med enorma kamperfarenheter. En arbetarklass som var beredd att strida in i det sista medan hotet från fascismen växte sig allt starkare.

Tjeckoslovakien: De aktuella frågorna

av Ted Grant (1948)

Ted Grant tillhörde de första som förstod att Sovjetunionen stärkt sin ställning efter kriget, och särskilt dess dominans i Östeuropa. Här publicerar vi en översättning av en artikel där Ted Grant utvecklar denna analys ytterligare. Den skrevs efter "pragkuppen" i februari 1948 och förklarar att stalinisterna lutade sig på massan för att expropriera kapitalisterna och upprätta en deformerad arbetarstat.

Marxismen och revisionismen

av V. I. Lenin (1908)

I revolutionära perioder när marxismens idéer får allt större genomslagskraft växer det samtidigt fram nya idéer och försök till nytolkningar av marxismen som bara är förtäckta försök att avväpna marxismen dess revolutionära budskap. Avanti står för den genuina marxistiska traditionen och som ett led i vårt arbete för att sprida marxismens idéer publicerar vi därför marxismen och revisionismen. Den skrevs för mer än hundra år sen men är lika aktuell idag för de arbetare, studenter och ungdomar som söker svar på vad som skiljer marxismen från de många förvirrade och felaktiga idéer som de reformistiska socialistiska partierna för fram idag. 

Den spanska revolutionen 1931-39 – del 1

av Petra Edlund

Den spanska revolutionen är en av de största händelserna i mänsklighetens, och framförallt arbetarklassens, historia. Den sociala innebörden döljs eller glöms ofta i historieböckerna som fokuserar främst på det inbördeskrig, som började med general Francos fascistiska uppror. Arbetarklassen måste minnas och dra lärdomar av de enorma framsteg det revolutionära proletariatet gjorde i Spanien på trettiotalet. Dessa lärdomar ger oss erfarenheter som kan beväpna en hel generation yngre revolutionärer som kämpar för socialism.

Prenumerera på innehåll