Historia & Teori

Vad vill Spartacusförbundet?

av Rosa Luxemburg (1918)

Rosa Luxemburg skrev detta program i december 1918, ett par dagar innan bildandet av Tysklands kommunistiska parti, efterföljaren till Spartakusförbundet. Läsaren kommer omedelbart inse att detta är ett upprop för ett socialistiskt Tyskland.

Pariskommunens lärdomar

av Lev Trotskij

Den 18 mars var det jubileum för Pariskommunens födelse, där arbetarklassen för första gången i historien tog makten. Med anledning av detta återpublicerar vi detta klassiska verk av Lev Trotskij om kommunens lärdomar.

8 mars – Internationella arbetarkvinnors dag: Kampen för kvinnans frigörelse

av Alexandra Bryngelsson

Den internationella kvinnodagen firas varje år den 8 mars som en protest mot det förtryck som drabbar runt hälften av världens befolkning, av ingen annan anledning än att de är just kvinnor. Det är ett förtryck som drabbar alla kvinnor oavsett klasstillhörighet, på ett ekonomiskt, sexuellt, kulturellt, politiskt och socialt plan. Men det kommer inte, som dagens 8 mars firande ibland antyder, ske genom att vi enar alla kvinnor oavsett klasstillhörighet – det kommer ske genom revolution, genom att arbetarklassen tar makten.

Vad är proletär bonapartism?

av Martin Oskarsson

En bonapartistisk regim styr med diktatoriska medel och balanserar mellan olika klasser och grupper i samhället för att säkra sin makt. För att förstå hur bonapartism uppstår krävs en analys av statens roll.

Enligt marxismen är staten i grund och botten en våldsmakt, vars kärna är polisen, rättsväsendet och militären och dess roll är att dämpa klassmotsättningarna i samhället och bevara det rådande ekonomiska systemet. Staten är därför sammankopplad med klassamhället.

Långt tillbaka i historien fanns ingen statsmakt; en kvarleva från denna tid var prärieindianernas samhälle i Nordamerika innan de vita kolonisatörernas erövring. Följaktligen kommer staten att vara överflödig i ett framtida klasslöst samhälle.

Vad är en revolutionär situation?

av Lev Trotskij (1931)

Avanti återpublicerar här en marxistisk klassisker, för att sprida marxismens idéer och inspirera våra läsare till egna vidare studier i marxismen. Det finns ingen bättre plats att börja än hos de marxistiska klassikerna: Marx, Engels, Lenin och Trotskij. Lev Trotskij var den ryska revolutionens främsta ledare vid sidan av Lenin. I denna text från november 1931 förklarar han vad som egentligen kännetecknar en revolutionär situation. Med två länder på den europeiska kontinenten: Grekland och Spanien, i utdragna förrevolutionära kriser, är denna text mer aktuell än på länge.

VIDEO - Den "heta hösten" i Italien 1969

av IMT

Vi publicerar här två videoupptagningar av diskussionen om den italienska "heta hösten" 1969, som ägde rum på International Marxist Tendencys världsskola i Grekland 2013. Diskussionen inleddes av Claudio Belotti från den Italienska sektionen.

Vad hände med arbetarstaten? - del 3

av Labour Party Young Socialists

Den här texten är en svensk översättning av en pamflett utgiven 1977 av dåvarande LPYS, det brittiska Labour partiets ungdomsförbund. I denna sista och tredje del av pamfletten "Vad hände med arbetarstaten" beskrivs och analyseras de katastrofala följder som den stalinistiska byråkratins politik, socialism i ett land, fick för utvecklingen på det internationella planet under mellankrigstiden.

Vad hände med arbetarstaten? - del 2

av Labour Party Young Socialists

Den här texten är en svensk översättning av en pamflett utgiven 1977 av dåvarande LPYS, det brittiska Labour partiets ungdomsförbund. I denna andra del utav tre i serien om den ryska revolutionen och utvecklingen i Sovjetunionen behandlas tiden efter revolutionen och utvecklingen i den unga arbetarstaten samt orsakerna till byråkratins framväxt.

Vad hände med arbetarstaten? - del 1

av Labour Party Young Socialists

Den här texten är en svensk översättning av en pamflett utgiven 1977 av dåvarande LPYS, det brittiska Labour partiets ungdomsförbund. Sovjetunionen gick tyvärr inte mot socialism och drogs med många problem. Den planerade ekonomin tyngdes ner av byråkrati och toppstyrning och till slut föll den första arbetarstaten ihop lika dramatiskt som den en gång bildats. 

Klassen, partiet och ledarskapet

av Lev Trotskij (1940)

Händelser utvecklas just nu i en rasande fart. Vi ser skarpa och plötsliga vändningar i situationen på många håll. I Turkiet reste sig en bred massrörelse, för vad som för många var ur tomma intet, i Brasilien orsakade en liten avgiftshöjning i kollektivtrafiken en social explosion och revolutionen sprider sig åter i Egypten. I Grekland, Spanien och Portugal har det varit masskamp i flera år och vi har sett framväxten av stora kamprörelser. Generalstrejker och massdemonstrationer är numera stående inslag i den politiska situationen i Syderuopa. Världen har än en gång trätt in i revolutionens epok!

Stödet för kapitalismens regeringar runt om i världen är rekordlågt och kampviljan är hög hos arbetarklassen. Samtidigt innebär den nuvarande revolutionära vågen en prövning och visar på bristen ett revolutionärt parti som kan leda arbetarklassen i den här kampen. Mycket av kampen både i Egypten och i Sydeuropa har främst först via gatudemonstrationer och fackföreningskamp. Detta är bara ett första steg och inte tillräckligt för att slutgiltigt göra upp med kapitalismen och de nuvarande staterna.

Vår historia är full av erfarenheter av revolutionär kamp. Den lär oss nödvändigheten av ett revolutionärt marxistiskt parti för den revolutionära processen. Därför publicerar Avanti här en text av Totskij - för att lära oss om de problem som den spanska revolutionen fick lida pga av problem med det proletära ledarskapet - en analys av den Spanska revolutionen och analyser av partiets roll och ledarskapets betydelse i en revolution.

Prenumerera på innehåll