Historia & Teori

Ryska revolutionen del 2. Oktoberrevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Tsaren hade störtats i februari. Hade nu den ryska liberala borgerligheten uppnått vad de kämpat för under årtionden? Deras mål var att förvandla Ryssland till en modern kapitalistisk stat av västeuropeiskt snitt. Allmänna val, en parlamentarisk konstitution, ett modernt jordbruk och en industri stark nog att konkurrera på världsmarknaden. Vad hindrade dem nu från att avsluta kriget och verkställa sitt liberala program? För att slippa diskutera den frågan har hundratals böcker skrivits som odlar myten om att februarirevolutionen var demokratisk till skillnad från oktoberrevolutionen som beskrivs som en bolsjevikisk statskupp.

Socialism eller kommunism?

av Martin Oscarsson

Det finns viss förvirring kring begreppen socialism och kommunism inom såväl vänsterfamiljen som övriga delar av arbetarrörelsen och vänstern. Detta är inte att undra på med tanke på alla de varianter av socialism som finns, alltifrån socialdemokratisk reformism till anarkistisk direktaktion, för att inte tala om kommunismens sammankoppling med stalinistisk diktatur.

Ryska revolutionen del 1. Februarirevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Den här artikeln handlar om det som kallas Februarirevolutionen i Ryssland 1917. Det är ett exempel på ett uppror som segrar, där vi nästan på minuten kan se när de folkliga protesterna övergår i öppet uppror. Revolutioner i olika tider och i olika länder skiljer sig självklart åt. Men det är lika sant att säga att alla revolutioner liknar varandra. De har gemensamma kännetecken som vi kan studera och lära oss känna igen.

Iran 1979. Den stulna revolutionen – del 1 av 2

av Alexander Regander

Den iranska revolutionen startade redan tidigt 1977, då medborgarrättskämpar: intellektuella, studenter, författare och advokater, höjde sina röster och började kräva grundläggande demokratiska friheter. Dessa samhällsskikt utgör många gånger en bra barometer på de allmänna stämningarna i samhället, och deras medvetande reflekterar ofta de underliggande känslorna av missnöje som utvecklas och ackumuleras under en period av ökade sociala och ekonomiska motsättningar.

Socialdemokratiska ungdomsförbundet 1903-17: Från avväpning till uppror mot kriget

av Martin Oscarsson

Dagens socialdemokratiska ungdomsförbund SSU bildades 1917. Men det första socialdemokratiska ungdomsförbundet bildades redan 1903. Detta förbund brukar ibland benämnas "Stormklockeförbundet" efter den veckotidning Stormklockan som startades i slutet av 1908. Ungdomsförbundet växte snabbt till en massrörelse för dåtidens unga arbetare.

Marxism och feminism

av Ylva Vinberg och Petra Edlund

I år var det hundraårsjubileum för instiftandet av den internationella kvinnodagen. Det var i Köpenhamn 1910 som 99 kvinnor från 17 länder samlades för att diskutera kvinnors situation och instifta en dag för att uppmärksamma kvinnofrågan. Det som inte är allmänt känt är det att det var främst socialdemokrater och kvinnor ur arbetarklassen som deltog och att dagen från början kallades socialistiska internationella kvinnodagen. Men, då som nu, är arbetarkvinnor en av de mest utsatta grupperna i samhället. 70 procent av världens 1,3 miljoner fattiga är flickor eller kvinnor.

Socialismens väg från utopi till vetenskap

av Martin Oscarsson

"Utan revolutionär teori, ingen revolutionär rörelse" skrev Lenin. Avanti! tar honom på allvar. I varje nummer ämnar vi därför presentera artiklar som behandlar marxistisk teori på olika sätt. Denna artikel är den första.

Friedrich Engels pamflett, "Socialismens utveckling från utopi till vetenskap", som publicerades 1882,  är ett utdrag ur ett större verk, Anti-Dühring, som behandlar marxismens syn på vetenskap, filosofi, ekonomi, politik och historia.

Anarkism och socialism

av V.I. Lenin (1901)

Mycket intressanta men korta anteckningar av Lenin om anarkismen.

Prenumerera på innehåll