Hårdare regler för arbetslösa – vem gynnar det?

av Ylva Vinberg

Arbetslösheten ökar. Antalet öppet arbetslösa är nu uppe på 220 267, vilket är en ökning med 6 722 personer på ett år. Vad är regeringens svar? Striktare regler för arbetssökande som får A-kassa.

Från den första september ska den som är arbetslös skicka in en rapport till arbetsförmedlingen varje månad, och redogöra för sökta jobb och andra aktiviteter. Den som inte skickar in i tid blir först varnad, och riskerar sedan att bli av med sin ersättning i en eller flera dagar. Den som tackar nej till ett "erbjudet lämpligt arbete", blir av med ersättningen, först i fem dagar, sedan tio dagar, sedan 45 dagar och slutligen helt tills ett nytt arbetsvillkor uppfylls.

Arbetslösheten låg i juni på 9,1 procent, ungdomsarbetslösheten låg på 29 procent. Sedan dess har siffran ökat något, detta samtidigt som antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen minskar. Första kvartalet 2013 fanns det enligt SCB 73 500 lediga jobb.

73 500 på 220 267 arbetslösa. Hur ska den matematiken gå ihop? Svaret är att det gör det inte. Alla kan inte få jobb, för det finns helt enkelt inte tillräckligt många jobb för alla arbetssökande. Så hur ska strängare regler göra det lättare att få jobb? Gör det att det på ett magiskt sätt skapas fler jobb? Självklart inte. Det är inte heller meningen. Meningen är att alla arbetslösa ska pressas hårdare för att ta vilka jobb som helst under vilka villkor som helst. Vad blir konsekvensen?

Jo, det kan vänta oss är allt fler skandaler kring arbetsförhållanden, uteblivna löner och osäkra anställningar. Vad vi kan vänta oss är att det som nu är skandaler blir det normala. Så som skandalerna kring Le Pain Francaise som anställde personer med funktionshinder för att kunna få särskilda bidrag från arbetsförmedlingen. Sedan gav de de anställda mycket mindre i lön och tjänade på så sätt grova pengar på att utnyttja de anställda.

Efter att Göteborgsposten rapporterat om Le Pain Francaise strömmade det in brev från personer som berättade att detta var normen på arbetsmarknaden, antingen hade man bidrag eller så var man inte attraktiv som arbetssökande.

Ett annat exempel är skandalen kring Asian Food, där arbetare i Kina fått betala stora summor pengar till förmedlingsföretag i Kina för att få ett arbete hos Asian Food i Sverige, men sedan fått bo och arbeta under slavliknande förhållanden i restaurangkedjans lokaler. De har fått 7 000 kronor i lön, fått dela på en toalett utan något varmt vatten och arbetat 16 timmar om dagen. När de protesterade fick de sparken. Detta är inte ett unikt fall. Som GP rapporterar:

"Arbetarnas egna bilder från Asian Foods lokaler vittnar om den misär de tvingades bo i under flera år. Men de är långt ifrån ensamma om att ha lockats till Göteborg med fagra löften om jobb och bra lön. Tidigare avslöjanden om slavarbete i krogbranschen visar att människohandeln är satt i system."

Faktum är att detta långsamt har blivit allt mer normaliserat, inte minst för ungdomar och invandrare. Svarta anställningar utan lön som man sedan får sparken ifrån. Åtta timmars pass utan någon rast, där man hetsas till att få dåligt samvete om man måste gå på toaletten. Obetald övertid. Detta är idag det normala för många i Sverige.

Det är dags att arbetarrörelsen tar strid mot detta. Fackföreningsrörelsen måste börja organisera och kämpa emot detta och Socialdemokraterna och Vänsterpartiet måste föra fram en politik för full sysselsättning. Alla arbetslösa ska ha rätt till ett arbete med rimlig lön och rimliga arbetsvillkor och det är arbetarrörelsens uppgift att kämpa för detta.

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 329 kr får du 10 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.